Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1. Folkskolefrågan 1809—1815
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Det hjälpte naturligtvis inte, att motionären vid
betänkandets föredragning å riddarhuset den 17
juli klart påvisade det skeva i hela tankegången.
Man har anmärkt, sade han, att för hopen den
undervisning prästerskapet redan meddelar är
tillräcklig. Jag tvivlar därpå. Jag vågar fråga alla, som
känna till saken, om de tro, att våra bönders förmåga att
läsa väl, skriva och räkna kommer ifrån präst-,
klockare- och organistundervisningen?
Man säger, att de föreslagna
undervisningsanstalterna skulle väcka köld för religionen. Jag svarar, att
då bleve det prästerskapets fel, då jag ej allvarligen
kan tro, att allmänhetens sinne skulle nödvändigt
kallna för religionen, därför att man lärde läsa, skriva
och räkna samt övade sig i slöjder och arbetsamhet.
Stämningen var emellertid nu sådan, att ingen
framgång var att vänta. Silverstolpe kände själv,
att han stod inför en mur av fördomar och
likgiltighet.
De flesta mål, sade han, intressera mängden mera
än detta. Jag vill ej med någon begäran om
återremiss upptaga tiden. Min grundsats har länge varit och
är ännu att ha tålamod. Vad som ej vinnes nu, kan
vinnas i längden.
Han fick också bevittna, att hans förslag om
inrättande av folkskolor under det följande årtiondet
blev upptaget av det stånd, som saken närmast
rörde, nämligen bondeståndet, för att sedermera
aldrig släppas.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
