Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 2. Folkskolefrågan 1815—1830
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
arbete att vara den förstas lärare.» Hans tid borde
ej från kallets egentliga åligganden »bortryckas
eller i avbrott undandragas av andra, mindre
viktiga bestyr». Klockarna kunde visserligen syssla
med barnaundervisningen, dock icke alla och ej i
vidsträcktare grad än deras övriga plikter sådant
medgåvo. Ingen allmän klockarinstruktion eller
skolordning var av nöden, men om regeringen ville
lämna församlingarna vissa allmänna anvisningar
i ämnet, kunde sådant visserligen ej skada.
Då detta utlåtande den 23 juni föredrogs i
bondeståndet, underkastade Anders Danielsson dess
blomstermålningar över de bestående
folkbildningsförhållandena följande träffsäkra granskning:
Det var först då växelundervisningen införts i
England och Frankrike, som man rätt lärde känna och
övertyga sig om miljonernas okunnighet. Med all
aktning för utskottets pluralitet fruktar jag, att dess
visshet om religionens och elementarkunskapens lyckliga
tillstånd i vårt land i en framtid kan befinnas byggd på
mindre säkra grunder. Eller förnedrar man icke
begreppet religion, då man så kallar dessa få, för en
förestående nattvardsgång inlärda utanläxor, vilka av
så många genast glömmas? Och vad
elementarkunskaper av innanläsning, skrivning och räkning angår,
må man väl fråga: hur läser, skriver och räknar
mängden av vår allmoge? Det ser ut, som om tiden ännu
icke vore inne att begripa, att människan av allt i
världen mest behöver kunskap, och att allt vad staten
annars gör för åstadkommande av allmänt väl är mer
eller mindre gagnlöst, i samma mån den gjort för litet
för ett tidigt och allmänt inplantande av säkra begrepp
och kunskaper.
Vad medlen för allmänna elementarundervisningens
utvidgande beträffar, tror jag, att då inga andra
statsutgifter i lika mån bära frukt för alla tider, ja i tid
och evighet, då inga andra i lika grad skapa nya källor
för utgifters bestridande — så måste de framför andra
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
