Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 3. Folkskolefrågan 1830—1835
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
kommittén, en dylik folkbildning utöver den enbart
religiösa numera av stor sedlig betydelse.
På landet äro frestelserna mindre och stöden
däremot starkare, emedan släktskapsband, husliga
förhållanden, ett enklare och naturen närmare levnadssätt
upprätthålla eller återställa sedligheten. I de större
samhällena åter blir faran svårare genom den
förföriska beröringen med de förmögnas njutningar och
yppighet. Där arbetaren lever för dagen, ofta ingen
husbonde äger eller till något hushåll hörer, och där i
alla fall vällevnaden, penningelönen och varjehanda av
arbetsfördelningen, bekvämligheten eller likgiltigheten
härrörande förhållanden inverka på sedligheten, äkta
makar försörja sig skilda från varannan, barnen
söndras från sina föräldrars bord och hus, tjänaren från sin
husbondes, lärlingen från sin mästares, där står en
var överlämnad åt sig själv, utan annat stöd än sin
egen dygd och sitt förstånd att bibehålla jämvikten
mot omgivningens frestelser. — — Möjligheten och
utsikten att genom egen kraft och skicklighet till
begagnande av odlingens medel kunna lovligen förvärva
hennes njutningar synes alltså böra genom tjänlig
undervisning beredas och känslan av eget värde med
detsamma väckas hos de lägre folkklasserna, så framt
de icke skola av misströstan om förbättring i deras
belägenhet övergiva sig själva och söka på brottets
väg, vad de borde förvärva på idoghetens.
Trots denna uppfattning av folkskolans betydelse
för sedligheten och arbetsdugligheten, vilken ännu
i dag väl förtjänar att begrundas, kommer
kommittén till den slutsatsen, att icke ens i de åsyftade
industrisamhällena borde ovillkorligen fordras
någon annan bildning än den förberedande för
nattvardsläsning, d. v. s. innanläsning, biblisk historia
och katekes, samt att följaktligen ingen lagstadgad
folkskola vore av nöden. Undervisningen i skrivning
och räkning samt medborgerliga ämnen över huvud
taget borde emellertid av prästerskapet uppmuntras,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
