Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 3. Folkskolefrågan 1830—1835
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I motsats härtill ansågo Cederschiöld, Bergman
och Sahlström (representanter för de frisinnade
inom var sitt stånd), att samhället hade fullt ut
lika stor skyldighet att sörja för den stora massans
bildning som för de blivande kyrkliga och civila
ämbetsmännens. De hävdade även, liksom förut
Fryxell och andra, att folkskolan borde vara den
gemensamma undervisningsanstalten för alla
med-borgarklassers barn och utgöra »trappan» till
samtliga högre läroinrättningar.
Den största betydelsen för folkskolefrågans
senare utveckling fick otvivelaktigt Sahlströms
skrift. Gent emot det gängse lovprisandet av
allmogens dåvarande bildning yttras häri:
Att man i allmänhet och till fullständigheten
måhända nog högt uppskattar den religionsundervisning, som
allmogens barn av prästerskapet erhåller, torde ej vara
så alldeles rätt, helst när man erinrar sig, att
densamma vanligen inskränker sig till någon innanläsning
och en eller annan minnesläxa vid de tvenne årliga
hus-och passionsförhören, intill dess att dessa barn skola
till nattvardsgång beredas, då den i mån av minne och
fattningsgåva samt beroende av redan förvärvade
bättre eller sämre böjelser visserligen bliver mera
fullständigt bibringad. Men om man ock antager, att
religionskunskapen vore god, allmän och levande bland
vår allmoge, varifrån skall dock denna allmoge kunna
inhämta de kunskaper och begrepp, dem varje
medborgare i övrigt bör äga, och dem samhället har rätt att
av honom fordra, samt vilka icke utan skada för
honom själv och samhället kunna saknas? Den
förmodan, att desamma av föräldrar kunna meddelas, är i
de flesta fall högst opålitlig, och att de från
religionsbegreppen ensamt skulle härleda och utveckla sig, det
har av någon allmännare erfarenhet ej blivit
bekräftat; ty i det fallet skulle vår allmoge, med kanhända
bättre religiös underbyggnad i allmänhet än flera
andra länders jordbruksklasser, lämna dessa i avseende
36
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
