Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 3. Folkskolefrågan 1830—1835
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ö. s. v. På så sätt skulle i många församlingar
kunna åstadkommas en lärarlön, som översteg vad
pastorsadjunkterna vanligen fingo, och för vilken
skulle kunna erhållas en bildad och kunnig man.
Fattigare församlingar borde understödjas med
allmänna medel.
Att en del präster och förmögnare godsägare
visade sig så likgiltiga eller obenägna för den stora
menighetens klara behov, fann Sahlström i högsta
grad överraskande. En allmän folkupplysning, vore
efter hans mening väl förenlig med bådas och i
synnerhet med de förras rätt förstådda intressen.
I alla händelser borde regeringen, vars uppgift vore
att sörja för hela nationens väl, med kraft antaga
sig denna stora nationalangelägenhet.
Den slutsats att förhållandet med allmogens ringa
upplysning i allmänhet är med avsikt genomfört,
behöver, fortsätter Sahlström, väl här varken försvar
eller vederläggning. Föreställningen är visserligen
upprörande, men den måste avlägsnas som förnärmande
vår regerings kända avsikter, ocli man bör således
antaga, att ej nog uppmärksamhet hittills ägnats detta
viktiga ämne, samt hoppas, att vår tid (vilken bland
många villor, irrsken och-varandra motsatta meningar
likväl är utmärkt av en frisinnad strid för ljus och
tankens frihet) må vara förbehållet att lägga någon
fastare grund för allmogens större upplysning och för-;
ädling samt dess därav beroende ekonomiska
förkov^-ran.
^ Och vilken varaktigare ärestod^ tillägger
författaren, skulle väl den konung svenska folket nu är
lyckligt nog att äga, kunna förvärva sig, än medelst
beträdandet av samma bana som dess store
företrädare Gustaf Vasa, vilken, i allt framom sitt tidevarv,
modigt lösryckte sitt land från politiskt och religiöst
förtryck och genom införande av frihet och upplysning
beredde sig en minnesvård i undersåtars hjärtan, den
inga skiften, inga olyckor kunnat utplåna, men vilkens
38
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
