Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 3. Folkskolefrågan 1830—1835
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i alla församlingar. Genom de följande punkterna
inskränktes dock detta uttalande till blott och bart
en opinionsyttring, åtminstone for tillfället.
Det nya utlåtandet godkändes av borgarståndet
den 24 januari, av prästeståndet den 26 januari och
av adeln, efter någon tvekan, den 2 februari. I
bondeståndet gav det den 3 februari anledning till en
längre debatt, varunder Anders Danielsson ur sitt
förslag avskilde de omtvistade punkterna om
nådåren, biskopstjänsterna öch kreditiven samt yrkade,
att de övriga stånden skulle inbjudas att om det
återstående sig förena. Han understöddes bl. a.
av Hans Jansson och Sven Heurlin, vilken senare
förtrytsamt yttrade:
Jag fruktar dock, att även detta försök blir
förgäves, och i händelse, såsom jag förmodar, högvördiga
prästeståndet även då förbliver sig likt och avslår vad
som med allt fog borde kunna bifallas, så tänker jag
begära del av dess protokoll för att genom tryck
all-männeligen visa, vad nit våra själaherdar hysa för
befordrandet av allmogens upplysning oeh själsodling.
I allmänhet var dock tonen nu långt mera däm-^
pad. Stämningen var ej längre densamma som på
hösten. De flesta bönderna funno det ej värt att
vidare bråka, dä ett av de andra stånden var
fientligt och de båda övriga likgiltiga samt sålunda intet
var att hoppas. De slöto sig därför till ett slags
medlingsförslag, som under överläggningen
framställdes av sekreteraren, häradshövdingen J. J.
Bergströmoch som gick ut på, att ståndet skulle
* Bondeståndets sekreterare var ännu vid denna tid
ej utsedd av ståndet självt utan av konungen. Han
användes för att i möjligaste mån leda besluten i
önskad riktning och lade sig ofta i diskussionerna, ej
sällan på ett rent av snäsande sätt.
52
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
