Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 4. Folkskolefrågan 1836—1839
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
der ifrågavarande år framkommo från det stånd,
vars flertal dittills bestämt motsatt sig
densammas lagstadgande. Ännu funnos visserligen bland
kyrkans främsta män de mest avgjorda
motståndarna, t. ex. biskop af Vingård, biskop Hedrén,
biskop Esaias Tegnér m. fi. Den senare uttalade på
prästmötet i Växjö 1836, att skolundervisningen
till följd av vårt lands natur måste, jämförd med de
nya anspråken, på de flesta ställen bliva både
ofullständig, bruten och ojämn, »utan att den därför
på något enda behöver vara otillräcklig för vad
fri svensk man av folket egentligen behöver veta».
Detta nödvändiga, sade han, består först och främst
däri, att barnet lär med säkerhet bokstavera och
läsa innantill, även något skriva och räkna för den
Som önskar det. —- r—’, Det tillkommer
prästerskapet att tillse, det klockaren, enligt kyrkolag och
landets behov, lägger sig mera på barnundervisning
än på åkerbruk, och där detta ej låter sig göra, måstfl|
ambulatorisk skolmästare anskaffas. Det andra oclr
väsentligare är religionsundervisningen, som bibringas
av prästerskapet. Bibringas den med klarhet,
enkelhet och värma, sà gör den mången annan kunskap
um-bärlig.
Sträckas åter fordringarna högre, fortsatte han,
begär man elementerna av historia och geografi
m. m., så fordras en stående skola i varje socken
med mer eller mindre dyrköpta lärare. Sådant
skulle landet ej stå ut med, åtminstone icke Växjö
stift. Försök i denna väg måste stranda på
oöver-vinneligä hinder, dels i folkets fattigdom, dels i
»dess obenägenhet för dylika nyheter, troligtvis
grundad på en dunkel känsla av sådana kunskapers
umbärlighet för den arbetande klassen-».
En väsentligen annan uppfattning av folkbild-
55
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
