Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 5. Folkskoleförslagen vid 1840 års riksdag
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
kunnat sända sina söner till de allmänna läroverken
för att inhämta bildning- och kunskaper i fullkomlig
likhet med andra medborgarklasser. Men utom att
denna sats i anseende till allmogens ekonomiska
ställning tål mycken inskränkning, är här blott fråga om
den bildning, som gör ynglingen till bonde och icke
till herreman, som bibehåller aktningen för och
böjelsen till faderns yrke i stället för att vända dem på
andra föremål, och vilken huvudsakligen har för avsikt
att meddela de allmänna och sunda begrepp, som för
allmogens barn erfordras för att verkligen bliva vad
de böra: kristna, medborgare och hushållare i ordens
rätta och egentliga mening. Även anmärker jag, att
hur stort värde och inflytande jag än tillerkänner den
religiösa undervisning prästerskapet nitiskt söker
bibringa allmogen, jag ingalunda tror den vara
tillfyllestgörande. —–
Till och med den erfarenheten, att ju mer
upplysningen stigit i ett land, dess mer hava brotten och
deras olyckliga följder avtagit, bör övertyga en var
om angelägenheten av folkundervisningens
utbredande. — —
Den i vår statsförfattning uttryckta och numera
ofrånvikliga grundsatsen »likhet inför lagen» bliver
likväl ett tämligen grovt gäckeri, så länge en del av
statsborgarna på allmän bekostnad kunna inhämta en hög
grad av kunskaper och vetande, under det en annan
och största delen saknar snart sagt alla tillfällen att
förvärva ens den ringaste teoretiska kännedom av dess
yrken, dess rättigheter och förbindelser.
—–Staten är likväl skyldig alla sina medborgare en lika rätt
till upplysning och förädling, dels emedan den såsom
stat betraktad utgör en högst bristfällig och
ofullständig institution och närmar sig, alla garantier oaktat,
alltmer till despotism eller aristokrati, om en del av
dess inbyggare sakna upplysning nog att motväga den
syftning till uteslutande välde, som alltid uppkommer
av makt, rang och kunskaper, förenade hos blott ett
mindre antal medborgare, dels emedan staten själv har
det största behov ävensom nytta av de ifrågavarande
egenskaperna, enär en så betydlig del av dess
folkmängd rättvisligen är ställd i beröring med dess poli-
78
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
