Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 6. Folkskolefrågans behandling 1840
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
undergingo någon större förändring. Barnen emottogo
kunskapsmåttet i allmänhet oförändrat av föräldrarna
och lämnade det åt efterföljande släktet i samma
förhållande.
Men samhället förändrade sig: folkmängden ökades
utöver näringstillgångarna, de fattiga tillväxte i antal,
och deras beständigt tilltagande barnaskara kunde av
föräldrarna icke ens underhållas, ännu mindre
uppfostras. —–
Då begynte den tillförne så allmänna och mot sitt
ändamål svarande folkbildningen hos en talrik klass
dels visa sig svag och ofullständig, dels alldeles saknas.
Samtidigt härmed syntes överallt värdiga bemödanden
att avhjälpa det onda genom inrättandet av skolor, som
enligt deras ändamål och betydelse fingo namn av
fattigskolor såsom endast bestämda för de fattigas barn
och av dem begagnade.
Dessa nödhjälpsanstalter finge ej förblandas med
den stora normala folkbildningsanstalten: hemmet.
I fråga om dettas betydelse kunde talaren instämma
med Agardh. Dock ville han ej, såsom denne, sätta
detsamma i något lagstadgat samband med
sockenskolor.
Att anbefalla överläsningar och repetitioner hemma
i föräldrarnas hus, sade han, vore både
ändamåls-löst och ändamålsvidrigt. Ändamålet vinnes säkrast,
nu som förr, då saken överlämnas åt faders- och
modersvården under kyrkans ledning och råd.
Lika litet finge fattigskolan förväxlas med
»apo-logistskolan, realskolan eller, som man kunde kalla
den, egentliga folkskolan». Detta hade emellertid
utskotten gjort. De hade allt för mycket förbisett
tidens måhända viktigaste behov, nämligen
fattigskolor, samt »förblandat det och likasom ställt det
bakom ett annat–-nämligen apologistskolans
utflyttning ibland massan av folket». I och för sig
vore visserligen intet att invända mot upprättande
117
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
