Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 7. Folkskolefrågans behandling 1841
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
nytta och nödvändighet, eller äro de allt för liknöjda
eller av bekymmer om livsbärgningen för mycket
upptagna för att tänka på något annat än den närvarande
stundens behov; och de barn, som sakna föräldrar eller
åtminstone föräldravård, skola de redan ifrån början
vara bestämda att stanna på en lägre bildningsgrad
än alla de övriga? Skall den yttersta grad av
torftighet ännu mer förbittras därigenom, att de allt ifrån
barndomen fördömas att däruti kvarstanna, enär man
berövar dem ett av de kraftigaste medel att därur
befria sig, nämligen kunskapen? — Ingen i förhand
bestämd skillnad emellan rik och fattig i avseende på
kunskaper må för den skull föreskrivas. Det ligger
nog i alla fall tillräckligt många hinder i vägen för
den senares utbildning, vilka ingen kan alldeles
undanröja, och vilka endast en uppåt strävande själ
genom fortsatta ansträngningar förmår övervinna.
Ej heller kunna utskotten godkänna den föreslagna
skillnaden i minimum av kunskaper för man och
kvinna och den yrkade nedsättningen i kunskapsmåttet för
den senare. Någon giltig grund för detta yrkande hava
utskotten icke kunnat finna, helst kvinnan, om hon
skall rätt uppfylla sina plikter såsom moder och
husmoder, icke har mindre behov av själsodling än
mannen. I den husliga kretsen är det hon, som lägger
handen vid barnens undervisning och som meddelar
dem de intryck och begrepp, vilka giva deras späda
själar sin första riktning och oftast under hela
levnaden bibehållas. På det att dessa begrepp må bliva
riktiga och sanna, är det så mycket angelägnare, att hon
ej saknar nödig bildning. Ser man in uti allmogens
levnadsförhållanden, skall man dessutom erfara, att det
i allmänhet är egentligast modern, som uppfostrar
barnen och uppehåller den husliga ordningen, ävensom
att på hennes skicklighet och förmåga både det
husliga välståndet och det uppväxande släktets
uppfostran till största delen bero.
Likaså vidhöllo utskotten sitt förut gjorda
yrkande om arbetsherrars ansvarsskyldighet för sina
tjänstehjons och stattorpares barns skolundervis-
124
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
