Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 7. Folkskolefrågans behandling 1841
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ära», men fann flickorna kunna ha nog av »den
rena och sanna kristendomen».
Jag vill fråga: behöver en bondflicka lära känna
det allmännaste av fäderneslandets historia och
geografi samt naturläran jämte rättskrivning och quattuor
species? Jag tror det icke.
Lars Bengtsson från Malmöhus län förklarade,
att vad utskotten ansett som minimum, det ansåg
han vara »ett allt för stort maximum». Peter
Petersson i Slätthult från Jönköpings län uttalade sig
ännu skarpare mot den myckna lärdomen.
Det vore bra hårt, sade han, om fattiga torpare
skulle taga kläderna av kroppen, för att barnen skulle
få lära sig namnen på Sveriges städer. De fattiga
torparbarnen bliva visst inga stats- eller valmän. –-
Undervisas de väl i religionen, så torde det vara
tillfyllest. –-Fattigkassan kan icke underhålla alla,
och det kunde väl hända, om den skulle betala för alla
torparbarnen, att mången åbo finge själv sälja
hemmanet och bliva torpare för att kunna betala avgiften
till fattigkassan. Jag misskänner ingalunda det goda
i utskottens avsikt, men herrarna, som där sitta och
tala om undervisningen och stora fordringar samt
tvångsmedel, veta väl föga, vad den fattige får lida,
om han skulle sälja sista tröjan, för det att barnen,
som sedan skickas ut att bliva vallgossar och
barnflickor, skola lära historia och geografi. Det kan vara
vallgossen och barnflickan till föga nytta, om de veta,
om Åmål ligger i Dalsland eller Skåne, och om de veta,
att Karl X:s son hette Karl XI. Men det är icke
fa-dern likgiltigt, om han får behålla sin tröja eller ej
Herrarna i utskotten må gärna tala granna saker om
upplysning och bildning och om nödvändigheten att
inse sina plikter och uppfylla sin bestämmelse och ön
historia och geografi som medel därtill. Vi däremot
böra tänka på vad som är möjligt och att skona den
fattige. Jag tänker, att mycket hederligt folk levat
och dött i Sverige, som levat sin värld rätt väl igenom
och uppfyllt sina plikter så bra som många herremän
130
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
