Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 7. Folkskolefrågans behandling 1841
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
erfarenheten, »att lärare med högre bildning oftast
äro för dylika skolinrättningar sämre än de lärare,
vilka stå på en lägre bildningsgrad» (vid vilken
»erfarenhet» dock torde böra märkas, att den ädle
greven^ med »högre» bildning helt enkelt förstod
»akademisk» bildning). Icke heller Lefrén fann
bildade folkskollärare önskvärda. En längre tids
erfarenhet hade nämligen lärt honom, »att
allmogen icke är angelägen att öka
herremannaanta-let i socknarna». 2Vmil von Troil trodde sig av
bondeståndets hållning kunna sluta, att just nu , vore
tidpunkten inne för stiftandet av en folkskolelag.
Häremot invände
Fredrik Ridderstolpe, att
bondeståndets
representanter vid riksdagen
visserligen hunnit
denna punkt, men att han
ännu ej funnit
församlingarnas bönder vara
lika långt komna.
Hartmansdorff var t. o’, m.
så viss om de senares
motvilja, att han
betvivlade de förras mod
att besluta i strid
därmed.
Man säger, yttrade han, att denna skolinrättning
är efterlängtad av allmogen. , Jag vill icke
bestrida det, -men jag skulle hava önskat, det
ridderskapets och adelns beslut i denna fråga icke fattats,
förrän vi sett bondèståndets beslut, emedan saken
väsentligast angår allmogen. Om de tre övriga stånden,
vilkas barn nästan icke begagna, eller komma att begag-
Jukob Aug. von
Hartmansdorff.
140
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
