Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kap. 1—5. Tyskland och Österrike - 2. Resebyråar. Utrustning. Mynt. Språk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
RESEKREDITIV. —
MYNT. — SPRÅK.
alla utländska banker, med hvilka den står i affärsförbindelse. Brefvet
innehåller en uppmaning till dem att till innehafvaren den och den
betala, hvad han begär, intill så och så stort belopp. Jemte brefvet
får man en liten bok med förteckning öfver alla dessa utländska
banker, och der får man skrifva sitt namn. När jag nu kommer på en
utländsk bank och visar brefvet samt begär t. ex. 500 francs, så får
jag lemna ifrån mig boken samt skrifva mitt namn, hvilket då noga
jemföres med namnteckningen i boken. Det belopp, som jag tager
ut, antecknas i kreditivbrefvet.
Denna anordning är mycket praktisk och trygg. Den kostar ej
heller mycket.
Det främmande mynt, som bäst går öfver allt i österlandet, är
franskt guldmynt eller s. k. francs. Det myntet förstå alla sig på både
i stad och på land, både höga och låga, köpmän och arbetare, munkar
och beduiner. Isynnerhet äro »napoleons» i bruk, d. v. s. guldmynt af
20 francs värde och med Napoleon III:s bild på ena sidan. En franc
motsvarar i vårt mynt vid pass 72 ore. I Egypten begagnas engelskt
guldmynt också mycket, ja lika mycket om ej mer än det franska.
Hvad angår språket, så bör man naturligtvis känna något af de
stora verldsspråken för att kunna göra en längre utrikes resa med
tillbörlig nytta. Eller ock bör man vara i sällskap med någon, som
kan ett eller flere af dessa språk. Rosendahl talade engelska och jag
talade tyska, och det gick bra. Alltid träffade vi på personer, som
förstodo något af dessa språk. Dock var det skada, att ingen af oss
kunde ledigt röra sig med franskan, som talas af alla bildade i de
turkiska länderna och i Italien. Den egentliga befolkningen i Turkiet
talar turkiska; i Syrien, Palestina och Egypten arabiska. För att reda
sig med dessa menniskor lär man sig ett och annat ord, skarfvar i
med hvarjehanda åtbörder och rörelser eller miner, hvilket de med
otrolig kvickhet uppfatta. Det går så bra, så bra, och man kan hafva
rätt roligt ibland. Går det icke, så får man begagna tolk eller — gå
sin väg. Nog reder man sig alltid, bara man icke är blyg.
Och nu bär det af.
-o-<S -
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
