Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kap. 6—14. Turkiet: Konstantinopel, Athos, Thessalonika - 9. Muhammed
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
MUHAMMED.
63
Vid 40 års ålder tyckes ett allvarligare andligt intresse hafva
vaknat hos Muhammed. Han insåg mångguderiets galenskap, och han
började verka för tron på en enda Gud. Till kroppen var han sjuklig.
Han led af konvulsioner. När dessa kommo öfver honom, föll han
omkull, fradgade och uppgaf läten »som en ung kamel». Han trodde
först, att han var besatt af onda andar, och han var nära förtviflan.
Men sedan såg han i dessa anfall ett Guds ingripande. Gud hade
utkorat honom till sin profet, och krampanfallen voro tillstånd af
hänryckning, hvarunder han — såsom Israels profeter — mottog
guddomliga uppenbarelser. Dertill kommo drömmar och syner, genom hvilka
han trodde sig erhålla undervisning af Gud. En gång när han befann
sig i ensamheten vid ett berg Hira nära Mekka, der han tillbragt en
längre tid under andaktsöfningar, mottog han i en dröm Guds
befallning genom ängeln Gabriel att såsom profet utbreda den lära, som
han mottagit. Detta blef ock från denna stund det mål, åt hvilket
han invigde sitt lif, och för hvilket han offrade alla sina krafter.
I början hade han ringa framgång. Med sina jemförelsevis få
anhängare var han föremål för mycket hån samt annan förföljelse. En
del af hans trosförvandter utvandrade till Abyssinien, och slutligen
ansåg han sig böra med sina återstående vänner lemna Mekka, der
han verkat i omkring 12 år. Han flydde till en stad vid namn Jatrib,
der hans lära vunnit många bekännare. Här blef han mottagen på
ett storartadt sätt. Staden kallades från den tiden Medina, ett
arabiskt namn, som betyder staden (d. v. s. profetens stad).
Detta skedde år 622 e. Kr. Med nämda år börja
muhammedanerna sin tidräkning. Deras år äro dock icke lika långa som våra.
De rätta sig icke efter solen utan efter månen. Tolf månomlopp
bilda ett år. Alla udda månader i det muhammedanska året hafva
29 dagar, alla jemna hafva 30 dagar, och året i det hela består af
354 à 355 dagar. Det är således 11 dagar kortare än vårt. Det
kristna året 1895 är i den muhammedanska kalendern år 1312 —1313.*
* Att räkna ut det muhammedanska året går så till, att man drager 622 från det
kristna året. Resten ökad med ’,33-del deraf är det muhammedanska året. Alltså 1895
— 622 är 1273. Ökas detta med ’/æ-del eller 39, så blir summan 1312.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
