Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kap. 6—14. Turkiet: Konstantinopel, Athos, Thessalonika - 10. Muhammedanismen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
bero på afund öfver, att Gud gifvit honom en högre uppenbarelse
än dem. Derför hvilar ock Guds förbannelse öfver dem. Detta är nu
den yttersta orsaken till muhammedanernas hat mot judar och kristna.
Men dertill kommer äfven en annan. Muhammed påstår nämligen, att
både Moses och Jesus hafva profeterat om honom, men att judarne och
de kristne ur sina heliga böcker uppsåtligt strukit ut eller förfalskat de
ställen, som handlat om honom. Och det är naturligtvis en förskräcklig
dödssynd, som måste ådraga dem Guds och alla rättrognas hat.
Muhammedanismen tror på uppståndelsen från de döda. I Koran
berättas, att Gud på följande sätt gjorde Abraham viss om
uppståndelsen. Han lät honom taga fyra foglar, sönderhacka deras kött, dela
detta i fyra delar och lägga hvarje del på ett särskildt berg. Sedan
skulle Abraham ropa på foglarne, och när han det gjorde, kommo
de alla lifslefvande till honom (Sura 2:262). För de rättfärdiga blir
uppståndelsen salig. De gå in i paradiset, som är fullt af njutningar.
»På gröna damastmattor sitta de saliga under hvita perletält eller
luta sig, omgifna af sköna ynglingar och svartögda jungfrur (s. k.
hurier), mot hvilobäddar vid brädden af sorlande bäckar, som flyta af vin
och honung». De orättfärdiga deremot hafva att vänta de förfärligaste
helvetesstraff. Både himmelen och helvetet hafva olika grader allt
efter menniskors brottslighet. Den allmänna verldsdomen tänker
Muhammed sig så, att alla uppståndna skola gå öfver en bro så
smal som ett hårstrå. Denna bro leder öfver helvetets afgrund till
paradiset. De rättfärdiga lyckas och komma in i paradiset, de
orättfärdiga falla och störta ned i afgrunden.
Enligt Islam är allting, som sker, med nödvändighet af Gud
förutbestämdt, äfven en menniskas salighet eller fördömelse. Ingen kan
genom sitt åtgörande ändra eller rubba Guds rådslut. Menniskans pligt
är att endast undergifvet foga sig deri. Då emellertid i denna lära
ligger en motsägelse mot det, som Islam innehåller om betydelsen af
goda gerningar, så har det vållat häftiga teologiska strider med deraf
följande sektbildningar.
Rättfärdigheten består, säger Muhammed, deri, att man tror på
Gud, på den yttersta dagen, änglarne, boken och profeterna, utgifver
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
