Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kap. 6—14. Turkiet: Konstantinopel, Athos, Thessalonika - 12. Utflygt på Bosporen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
82
TOLFTE KAPITLET.
ver allt är ett trängande och knuffande och stötande, ett oredigt
om-hvartannat af menniskor och djur, så att man behöfde hafva ögon
både fram och bak för att reda sig. Och så midt i allt annat dessa
lata, herrelösa hundar, som jag förr talat om.
Men det går. Tidigt på morgonen är det drägligt nog, och vi
togo oss bra igenom. Kl. 7 skulle ångbåten gå, och vi voro der i
god tid. Men nu skulle vi ha biljetter, och der nere voro en mängd
båtar och biljettkontor. Hvilken var den rätta? Se på tidtabellerna!
Ack, de voro alla på arabiska, och det var några och 30 år, sedan
jag läste arabiska. Fråga någon! Jo, vackert! Alla talade turkiska.
Nu gällde det att tala med armar och ben, ty på det sättet kan man
tala alla språk, om man bara är en smula liflig. Alltså: vi fingo
biljetter och kommo ombord. Vädret var utomordentligt herrligt:
behaglig temperatur, strålande sol och endast sakta krusad vattenyta. Och
det bästa af allt: ombord fans ingen utskänkning. En sådan kan icke
förekomma på en turkisk ångbåt. Och det går utmärkt bra. Det
enda man kan rekvirera, är mat, kaffe och tobak. Jag kunde icke
annat än harmas, när jag tänkte på, huru det hemma hos oss skrikes
om, att det är alldeles omöjligt att vara utan utskänkning på en
ångbåt, om han ock icke går längre än från Stockholm till Vaxholm,
hvilket är i à i */» timmes väg.
Färden gick nu på den europeiska sidan uppåt Bosporen. Den
i sitt inre så fula staden Konstantinopel företedde, från denna sida
sedd, en herrlig anblick, der den tronade på höjderna. Från den ena
vackra lilla förstaden till den andra fördes vi nu. Visserligen funnos
der många fula och rätt förfallna hus. Men somliga hus voro utmärkt
vackra, ja, der funnos riktiga palats. Och från sjön tog sig det hela
förtjusande ut. Öfver allt vimlade det af fartyg och roddbåtar — de
vackraste roddbåtar jag någonsin sett. Mot de höga mörka stränderna
och de lummiga planteringarna aftecknade sig de ljusa, vanligen hvita
husen på ett fördelaktigt sätt. Stockholms skärgård skulle förete
något liknande, om de enstaka villorna vore små trefliga städer. Under
färden uppför passerade vi ungefär 15 sådana der småstäder. I en
af dem, benämd Terapia, 17 kilometer norrom Konstantinopel, hafva
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
