Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kap. 15—17. Grekland: Athen och Korint - 15. Grekland. Den grekiska kyrkan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DEN GREKISKA KYRKAN.
109
Vid gudstjensten^ förekommer sällan predikan. Mångenstädes
är det t. o. m. icke tillåtet för det lägre presterskapet att predika.
Och så godt kan det vara. De lägre presternas bildningsgrad är i
allmänhet mycket låg. Den å sid. 100 omnämde d:r Marulis hörde
en gång en grekisk prest sluta sin predikan med att anropa »de
olympiska gudarne». Och det i biskopens närvaro!
Fastan iakttages af den grekiska kyrkan med mycket stor
stränghet, vida strängare än af den romerska.
Athen har flere grekisk-katolska kyrkor. Vi voro inne i några.
Ingenting kan vara tråkigare än en grekisk gudstjenst med dess
entonigt sjungande prester. Också få presterna mestadels vara
ensamma vid gudstjensten. 1 en kyrka sågo vi icke flere menniskor än
en gumma, två trashankar, två prester och en kyrkotjenare. De korsade
sig; då gjorde jag det ock. När Rosendahl såg det, vardt han så
full af skratt, att han måste springa ut. Och dock — hvarför det?
När katoliken gör korstecknet för sin panna, sin mun och sitt hjerta,
så uttrycker han, att han vill låta sitt förstånd, sitt tal och sin vilja
regeras af den för honom korsfäste frälsaren. Att detta hos många
är en tom form — hvad mer? Det kan ju sjelfva knäfallandet
vid bönen också vara, men ingen skrattar ändå deråt.
Athens heligaste kyrka är den helige Eleutherius, en ganska
oansenlig men vacker, 11 hundra år gammal byggnad. Af henne ser
läsaren en bild på sid. 113. Vi voro äfven der inne förstås. Der
bredvid förvaras ett marmorblock, 2’/« meter långt och s/3 meter bredt,
med följande helt säkert osanna inskrift: »Detta är den sten från Kana
i Galileen, der vår Herre Jesus Kristus gjorde vatten till vin.» Stenen
användes såsom vigselaltare, då den nuvarande grekiske kronprinsen
Konstantin år 1889 gifte sig med den tyska prinsessan Sofie.
Det grekiska folket ser vänligt och trefligt ut. Dess
national-drägter äro ganska vackra, såsom bilden på sid. 116 visar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
