Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 19. Ur det gamla Smyrnas historia. Efesus
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I I 142
SEXTONDE KAPITLET.
gamle mannen och syntes en stund tveka. Då började folkmassan
att tjuta: »Till lejonen med honom, till bålet, det är Asiens lärare
och våra gudars förstörare!» Ursinniga släpade de tillsammans
bränsle från verkstäder och badstugor. Allra mest ifriga och
tjenst-färdiga i detta afseende voro judarne, hvilka gerna gjorde gemensam
sak med hedningarne, när det gällde att pina och utrota de kristna.
Bålet var snart uppstapladt, och Polykarpus steg upp derpå.
»Herre Gud», bad han, »fader till Jesus Kristus, din käre,
välsignade son, Gud öfver alla englar och himmelska makter, hela
skapelsen och de rättfärdiges slägte! Dig prisar jag, för det du aktade
mig värdig detta ögonblick. Måtte jag som offer komma till dig i
en lycklig stund! Ära vare dig med Jesus Kristus i den helige Ande
i all evighet! Amen». Elden ville icke riktigt brinna. Då stack
bödeln ihjäl honom med ett spjut. Kort efter hans död skref den
kristna församlingen i Smyrna ett bref till andra församlingar om
denna sköna händelse, och det är ur detta bref, som vi hemtat
berättelsen.
Den vänliga diakonissan från Kaiserswertherhuset följde oss nu
litet vidare omkring och slutligen till det hotell, der vi tagit in.
Strandgatan, vid hvilken hotellet låg, är ovanligt vacker för att tillhöra
en österländsk stad. Det synes ock af teckningen på sid. 145.
Rörelsen nere vid hamnen tycktes äfven vara mycket liflig. Man skulle
nästan hafva trott, att man befann sig i en europeisk stad, om man
icke sett de många österländska drägterna.
När vi redan satt oss till bords i hotellet för att spisa, kom
konsul Spiegelthal och öfverraskade oss. Med den allra största hjertlighet
bjöd han oss att stanna i Smyrna några dagar och att bo i hans familj
som gäster. Han ville stå oss till tjenst i allt, hvad vi kunde
önska. Han ville resa med oss till Pergamus och till Efesus och
andra omkringliggande platser. Det var synnerligen frestande, och
vi voro ett ögonblick ganska tveksamma. Men trots den stora
tacksamhet, som vi kände, och den glädje, som det skulle hafva gjort
oss att kunna antaga hans anbud, måste vi dock afslå det. Nästa
ångbåt från Smyrna till Syrien skulle icke gå förrän en vecka der-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
