Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 20. Från Smyrna. Patmos
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i mersina. — den svenske konsuln.
153
nadt förstås. Så snart ångbåten hade ankrat, försökte vi att komma
i land. Vi fingo också följa med den barkass, som utgick från
ångbåten sjelf med post. Innan vi lade ut, sade vi farväl åt våra goda
vänner, den amerikanske missionären, hans fru och barn, hvilka här
lemnade fartyget för att landvägen först på jernväg och sedan på
hästryggen tillryggalägga fem dagars färd, innan de nådde den stad,
dit de skulle. Må Gud välsigna dem och deras verksamhet, så att
de få samla in många kärfvar i Guds rike!
En driftig engelsman har lagt en 671/» kilometer lång jernväg
mellan Mersina och en stad, som heter Adana. Jernvägen lär vara en
mycket god affär för egaren. Den passerar äfven Tarsus, som ligger
261/3 kilometer norr om Mersina. Så snart vi kommo i land, frågade
vi tullförvaltaren, när tåget gick. Det visste han icke, och dock går
tåget icke mer än två gånger om dagen! Men han trodde, att vi
skulle hinna det. Vi skyndade derför af alla krafter till stationen.
Men innan vi kommo fram, fingo vi veta, att tåget hade gått redan
för en timme sedan. Så litet hafva de reda på sin stad!
Vi besökte nu den svensk-norske konsuln Singrimani. Det var
en mycket vänlig man. Han talade ganska bra franska och en liten
smula engelska. Tyska förstod han deremot icke. Han lät sin hustru
genast koka kaffe åt oss — det der tjocka turkiska kaffet — och vi
måste naturligtvis förtära det. Emellertid voro vi angelägna att så fort
som möjligt komma åstad till Tarsus. Vi frågade honom, hvad en vagn
kunde kosta. Han svarade: 20 francs (= 141/2 kr.). Det syntes oss
väl dyrt, och Rosendahl, flink som alltid, gaf sig genast åstad ut för
att försöka att göra upp med någon åkare. Efter en liten stund kom
han tillbaka. Han hade lyckats få en någorlunda god vagn med två
hästar för 14 francs fram och tillbaka. Så skyndsamt som möjligt
satte vi oss upp. Konsuln följde med. Det var varmt och dammigt,
men vägen var bra. Den gick öfver en stor slätt. Jorden lärer vara
synnerligen fruktbar, men åkerbruket befinner sig i ett högst
eländigt tillstånd. Konsuln sjelf eger stora sträckor af slätten. På vägen
var ett brokigt lif: stora karavaner af kameler, åsnor, hästar och folk.
Här och der såg man karavaner, som rastade. Folket hade slagit sig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
