Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kap. 21—29. Syrien: Bejrut, Libanon, Baalbek, Damaskus - 24. Affärd från Reifun. Afka. Akora. Hasrun
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
AFKA. — VATTENFALL. — AKORA.
183
i dalarne och på bergen ljöd gång efter annan klockornas klang
mycket högtidligt. Vädret var det herrligaste, vi kunde önska. Så hade
det ju varit under hela vägen, och så förblef det äfven, ehuru den
s. k. regntiden redan var inne. Allmänt klagades öfver den
ihållande torkan. Men vi togo icke del i klagomålen. Vi voro nöjda
med Guds styrelse, och det var icke så särdeles svårt, då den ju var
efter vår egen önskan!
På aftonen kommo vi till en stad eller by, som hette Akora.
Der skulle vi rasta för natten. Byn såg otreflig ut. Det hus, der vi
fingo vårt kvarter, var ganska dåligt men ändå sannolikt ett af de
bästa i hela byn. Der funnos naturligtvis inga möbler alls utom två
stolar för främmande. Fönstren bestodo af gluggar utan glas.
Husets inbyggare voro vänliga. Så snart vi hade ridit in på gården,
kom en man och räckte oss ett par blomsterbuketter, hvilket
öfver-raskade oss. En af stadens kyrkor låg på en kulle bredvid byn. Vi
besökte den. Hon var byggd i öfverensstämmelse med husen i byn.
I stället för fönster hade hon två små gluggar. Planen omkring henne
var gropig, stenig och smutsig. Den såg ut såsom en sopbacke hos
oss. I allmänhet tycktes folket öfver allt hafva bra litet begrepp om
renlighet. Vägen upp till kyrkan var också en eländig stig, på hvilken
man mer fick klifva än gå. På kyrkans yttersida fanns en trappa upp
till taket, bildad af stenskifvor, som med ena ändan voro inmurade i
väggen, medan den andra stod rätt ut utan stöd. Det nedersta
trappsteget var ungefär 2 meter högt från marken. För att komma upp
till detsamma, hade man der under lagt ett stenröse, på hvilket man
först fick klifva upp. Samma sak observerade vi äfven på andra
ställen. Det såg galet ut, men någon idé hade man väl dermed.
Trappan var afsedd för ringaren, ty ofvanpå kyrkans tak var en
kyrkklocka, hvilken man icke kom åt på annat sätt än genom att gå
upp på taket.
Akora har 1,400 invånare, sade man, och många skolor. Husen
äro mestadels byggda i två våningar. I undervåningen har man
boskapen, i öfvervåningen bor folket. Vi blefvo i Akora endast öfver
natten, och det var en besvärlig natt. Skrålande menniskor, skällande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
