Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kap. 21—29. Syrien: Bejrut, Libanon, Baalbek, Damaskus - 26. Maroniter. Druser. Baalbek
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2 202
TJUGUSJETTE KAPITLET.
Druserna äro, såsom jag nämnde, i anseende till religionen
delvis hedningar, delvis muhammedaner. De bebo hufvudsakligen
Antilibanon samt den södra spetsen af Libanon. På åtskilliga trakter bo
kristna och druser om hvarandra. Drusernas hela antal på Libanon
och Antilibanon uppskattas till omkring 100,000 själar — och lika
många kroppar. Dessutom äro de utbredda i landet öster om Jordan
och Gennesaret, på Haurans högslätt, der de lära uppgå till omkring
10,000. Man vet egentligen ingenting med visshet om deras härkomst.
Enligt sina egna sagor härstamma de från Kina och vänta derifrån en
förlossare. Drusernas religion är en art af muhammedanism, dock
med åtskilliga rätt väsentliga afvikelser. I likhet med Muhammed
lära de, att Gud är allenast en. Men de mena, att han uppenbarat
sig tio gånger i mensklig gestalt, sista gången i en furste vid namn
Hakim (omkr. år 1000). Denne Hakim, den siste profeten och
stiftaren af den sanna religionen, skall en gång komma igen för att
upprätta ett stort rike och omvända hela verlden. Druserna tro på
själavandringen och lära, att när en person dör, så går hans själ in
i en kropp, som just då födes. Det råder alltså enligt deras mening
en beständig själavandring i menskligheten.
Hos druserna finnes en ganska god folkundervisning; t. o. m.
många af kvinnorna kunna både läsa och skrifva. Deras literatur är
uteslutande teologisk men lär vara ganska rikhaltig. Deras skriftlärde
kallas akkaler d. v. s. förståndige. Några egentliga prester hafva de
icke, utan akkalerna äro deras andlige ledare. Dessa föra ett
försakande lif. De få icke dricka vin eller röka tobak, och deras kvinnor
få icke begagna prydnader eller dyrbara kläder.
Till karakteren lära druserna vara i många afseenden ganska
älskvärda. Ett utmärkande drag hos dem är stor gästvänlighet. I sin
religion äro de fanatiska, i strid tappra, och dessa egenskaper urarta
ofta till grymhet. I slutet af 1850-talet anstälde de våldsamma
oroligheter på Libanon för att utrota de kristna maroniterna, hvilka de
slagtade i tusental, medan de brände upp deras byar. Den turkiska
regeringen skickade trupper för att skydda maroniterna, men
trupperna slöto sig till druserna och deltogo i deras missgerningar. Be-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
