Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kap. 30—40. Galileen: Cesarea Filippi, Kades, Safed, sjön Gennesaret med omgifvande städer: Betsaida, Kapernaum, Tiberias, Nazaret, Kana, Nain, o. s. v. - 35. Kapernaum
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HOS MUNKEN BIEVER.
29I
dan vi nu väntade på munken, gingo vi ned till sjön för att bada.
Stranden är ofantligt stenig, och det var svårt att komma ut i
vattnet så långt, att man fick sig ett ordentligt bad. Någon egentlig
vederkvickelse beredde badet oss icke heller. Vattnet var mycket varmt,
och hvad vi behöfde, det var svalka.
Kort fore solnedgången kom pastor Biever hem. Det var en
särdeles treflig och angenäm menniska, till kroppen stor, med yfvigt
skägg, klädd i en hvit mantel, som räckte ända ned till fötterna. En
så angenäm afton, som vi hade der på hans veranda med utsigt öfver
sjön Gennesaret under lifligt samspråk med den intelligente och
kunskapsrike mannen, har jag sällan haft. Huset är ganska stort och
bygdt af sten, afsedt till hviloplats för tyska katolska pilgrimer, som
komma till det heliga landet. De landstiga vanligen i Haifa vid
Medelhafvets kust, rida derifrån fram till sjön Gennesaret, der de i
herberget tillbringa några dagar. Sedan följer pastor Biever dem till
Jerusalem såsom deras ledsagare. Ack, den som hade haft en sådan
dragoman! Det skulle ha varit något.
Munken bjöd oss på aftonmåltid. Det var fredag, således
fastedag för honom sjelf. Han åt allenast mjölk och bröd, men för
oss lät han duka fram äfven kött, ty han visste, att vi voro
protestanter och således icke bundna af de katolska reglerna om fastedagar.
Efter måltiden satte vi oss på verandan, och snart voro vi inne i det
allra mest lifliga och lärorika samspråk om den märkvärdiga sjöns
herrliga minnen. Det var ju, som om vi hade sett fotspåren af den
guddomlige mästaren, vår Herre Jesus.
Biever var en i högsta grad frisinnad menniska, och så vidt jag
kunde döma, en allvarlig och from kristen. Till bekännelse och
åsigter var han en mycket bestämd katolik. Men det hindrade honom
icke att broderligen helsa hvar och en, som han hörde älska och
tjena samme Herre som han sjelf. Heder och ära åt sådana män!
De äro en prydnad för evangelium.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
