Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kap. 41—44. Samarien: Jisreel, Samaria, Sikem - 43. Samaria. Sikem
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SIKEM. —
TEMPLET PÅ GARIZIM.
Sikem, ty dit hade hela Israel kommit för att göra honom till konung
(i Kon. 12). Sedan riket blifvit deladt, blef Sikem hufvudstad för
Israels rike, dock endast för en kort tid. Derefter hör man icke af
detsamma under flere århundraden. Det var först såsom hufvudsäte för
samariterna, som det åter fick historisk betydelse.
Om samariterfolkets uppkomst få vi upplysning af
konungaböckerna i gamla testamentet. När Israels rike förstördes år 721 f. Kr.,
blef en stor del af befolkningen bortförd i fångenskap till Assyrien.
I stället sändes assyrier att såsom kolonister bebygga landet. Dessa
voro naturligtvis hedningar. Deras afgudadyrkan misshagade Herren,
och han lät lejon komma ibland dem. Då skickade den assyriske
konungen en af de bortförda israelitiska presterna dit för att lära dem,
huru de skulle dyrka landets Gud. Deraf blef dock icke annat, än
att folket jemte sina egna gudar började dyrka Jehovah. »De
fruktade Herren och tjenade derjemte sina afgudar efter de folks sed,
hvarifrån man hade flyttat dem» (2 Kon. 17: 33). Detta fortfor ock
i lång tid.
Af dessa meddelanden synes, att samariterna voro af hedniskt
ursprung. Dock kan man väl icke undgå att antaga, att de inflyttade
hedningarne blandade sig med den kvarvarande israelitiska
befolkningen. Dyrkan af Jehovah tog också slutligen öfverhanden öfver
afgudadyrkan. När derför judarne efter den babyloniska fångenskapen
år 536 f. Kr. lade grunden till det nya templet i Jerusalem, ville
samariterna deltaga i deras bygge, »ty, sade de, vi söka eder Gud,
likasom I, och offra till honom» (Esr. 4: 2). Judarne visade dem hånfullt
tillbaka. De blefvo deröfver förbittrade och sökte göra judarne all
den förtret, de kunde. Hatet mellan de två folken steg till sin höjd, då
samariterna byggde sig ett eget tempel på Garizim, invigdt åt Jehovah.
I sammanhang med denna tempelbyggnad försökte samariterna att
framställa Garizim såsom verldens heligaste plats. Så uppkom bl. a. den
sägnen, att Garizim var det berg i Moria land, till hvilket Abraham gick
för att offra sin son Isak. Och de påstodo, att deras tempels
allraheligaste var bygdt just öfver den plats, der Abrahams offeraltare
hade stått. Det altare, som Josua enligt Mose befallning byggde på
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
