Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kap. 41—44. Samarien: Jisreel, Samaria, Sikem - 44. Upp på Garizim. Vid Jakobs brunn. Josefs graf. Det gamla Sikar. Berget Ebal. Samariterna och deras synagoga. Vandring genom staden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
104
FYRTIOFJERDE KAPITLET.
Nära intill ruinerna finnes en liten muhammedansk helgedom,
som står alldeles på toppen af Garizim. Det är den, som synes på
bilden. Den är två våningar hög. Vi klefvo upp på taket af densamma.
Det var besvärligt att komma dit, men vi hade också riklig lön för
vår möda. Utsigten var mycket vidsträckt. I vester sågo vi ända
bort till Medelhafvet. Nedanför berget hade vi den nyss omnämda
slätten Machna och Sikemdalen med staden, midt emot oss Ebal, och
så i fjerran berg bakom berg. Äfven Hermon kunde vi se. Det var en
jemförelsevis vacker och framför allt intressant tafla. O, hvilka rika
minnen äro icke fästa vid denna plats! Vi dröjde der en ganska lång stund.
Vädret var också utomordentligt herrligt. Allt förenade sig för att
göra vårt besök så angenämt, som vi någonsin kunde önska oss det.
Från Garizim redo vi direkt ned till staden igen. Vid bergets
fot passerade vi samariternas begrafningsplats. Den ser ut som en
stenbunden åker. Ingenting utmärker, att det är en hvilostad för de
döda. Muhammedanerna tillåta nämligen icke samariterna att sätta
några minnesmärken på sina aflidna trosförvandters grafvar.
I staden gjorde vi intet uppehåll utan redo vidare ut till
Jakobs brunn. Denna brunn ligger ungefär 20 minuters väg i sydost
ifrån staden och är en i historiskt afseende för den kristne
mycket märkvärdig plats. I Joh. 4 berättas, att frälsaren på väg från
Judeen till Galileen satte sig ned vid Jakobs brunn, medan hans
lärjungar »gingo in i staden» för att köpa mat. Medan han satt der,
kom en samaritisk kvinna för att hemta vatten. Han inledde ett
samtal med henne, som hade till följd, att icke allenast hon utan äfven
många af inbyggarne i hennes stad blefvo troende. Johannes kallar
hennes stad med namnet Sikar. Man har en tid trott, att detta
endast var ett annat skrifsätt för namnet Sikem. Nu har man
emellertid allmänt öfvergifvit den meningen. Kvinnan kunde icke vara från
Sikem, ty, såsom jag redan nämt, finnas inom Sikem flere mycket
vattenrika källor, så att ingen derifrån behöft gå till Jakobs brunn
för att hemta vatten. Deremot ligger åt ett annat håll icke långt
ifrån Jakobs brunn en by vid namn Askar, och det är nog den gamla
staden Sikar. Derom tyckas ock nu alla bibeltolkare vara ense.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
