Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kap. 45—63. Judeen: Silo, Betel, Ramalla, Jerusalem, Betania, Jeriko, Hebron, Betlehem, Mizpa, Emmaus, Lydda, Jaffa - 47. Det grekiska kapellet. Den heliga grafvens kyrka
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DEN HELIGA GRARVENS KAPELL.
397
Från kapellet gingo vi nu vidare till den heliga grafvens kyrka.
Det är en gammal, vördnadsvärd plats, en kolossal byggnad, som dock
ser ganska rucklig och förfallen ut. Af alla kyrkor på jorden finnes
ingen, som i intresse kan mäta sig med denna. En planritning af
henne kan läsaren se på sid. 389. Man kommer dit på en mycket smal
gata. Från denna stiger man på några trappsteg ned till kyrkans
förgård. Det är en någorlunda stor, öppen plats, belagd med sten. Der
sitta ständigt en mängd personer, som till de resande bjuda ut
allehanda saker, gjorda af perlemor, af oliveträd m. m. (Se bilden å
sid. 392). Der hålla sig också en hop tiggare, som vänta att få
mottaga milda gåfvor af de fromma pilgrimer, som besöka kyrkan.
Det säger sig sjelft, att man i den äldsta kristna tiden måste hafva
varit angelägen att veta platsen för Kristi död och uppståndelse.
Ingen plats kunde för den troendes hjerta vara heligare än denna.
Kyrkofadern Eusebius berättar, att kejsar Konstantin den Store hade
låtit anställa gräfningar samt dervid återfunnit frälsarens graf. Öfver
densamma byggde han en kyrka, som invigdes år 336. Huru den
sett ut, vet man väl icke, men i en kyrka i Rom finnes en
mosaikmålning, som lär förskrifva sig från tiden omkr. år 400. Somliga
forskare anse, att hon framställer kejsar Konstantins kyrka omkring
Golgata och den heliga grafven. Och det är alls icke osannolikt.
Målningen finnes afbildad på sid. 387. Den runda byggnaden till
venster är då det s. k. grafkapellet, inom hvilket Jesu graf låg.
Ar 614 blefvo grafkyrkan och dertill hörande byggnader upp
brända, men redan tio år derefter var hon åter uppbygd. Sedars
har hon flerfaldiga gånger blifvit till större eller mindre del förstörd,
uppbygd, ombygd och tillbygd. År 1808 träffades hon af en stor
eldsvåda, som ödelade en stor del af henne. Grafkapellet blef dock
i det närmaste oskadadt, ehuru den stora kupolen störtade ned öfver
detsamma. Två år derefter var emellertid det förstörda återstäldt.
Men den stora kupolen måste på 1860-talet byggas om, emedan den
hotade att ramla ned.
Enligt sägnen skall den heliga grafvens kyrka omsluta såväl det
gamla Golgata som den der intill belägna plats, der Jesus blef begraf-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
