Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kap. 45—63. Judeen: Silo, Betel, Ramalla, Jerusalem, Betania, Jeriko, Hebron, Betlehem, Mizpa, Emmaus, Lydda, Jaffa - 47. Det grekiska kapellet. Den heliga grafvens kyrka
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GOLGATA.
403
kyrkors medlemmar kunna naturligtvis icke ens bruka samma trappor
till denna heliga plats! Jag vill råda läsaren att följa med på
plankartan å sid. 389. Beskrifningen blir derigenom lifligare. På denna
karta är Golgata betecknadt med B, den latinska trappan med c, den
grekiska med c’. Vi gingo upp på den förra.
I sjunde århundradet uppkom den sägen, att det var på Golgata,
som Abraham byggde det altare, på hvilket han ville offra sin son
Isak. Sägnen har naturligtvis ingen historisk grund, men den idé, som
ligger uttryckt i henne, är mycket skön. Abrahams offer var en
handling af den största tro på orubbligheten af Guds löfte, och Kristi
utgifvande i döden var den största handling af Guds trohet.
På Golgata finnas sedan 1808 tvenne kapell. De äro dock icke
skilda från hvarandra genom någon särskild vägg utan endast genom
två pelare. Men de hafva hvar sitt altare. Det ena kallas för
Kors-uppresningskapellet. Det är på plankartan å platsen B betecknadt med
ett g, och dess altare med ett e. Det tillhör de grekiskt-katolska
kristna och är rätt stort, 13 meter långt, 4’/, m. bredt. Vid dess inre
vägg under sjelfva altaret visas en liten öppning eller hål i berget.
Det är beklädt med silfver. Läsaren kan se en bild såväl af altaret
som af hålet på sid. 393. I detta hål skall Kristi kors hafva stått. Det
var ofantligt rörande att se, huru menniskor här ständigt lågo på knä,
korsade sig, böjde sig i tillbedjan ned mot golfvet, kröpo så in under
altaret för att kyssa stenen och hålet. Utan tvifvel brann i många
hjertan en verklig kärlek till den korsfäste frälsaren.
Enligt i Mos. 3: 15 sade Gud till ormen efter syndafallet: »Jag skall
sätta fiendskap mellan dig och kvinnan och mellan din säd och
hennes säd. Denne skall söndertrampa ditt hufvud, och du skall stinga
honom i hans häl.» Det är en skön blid. Frälsarens fullkomliga
seger öfver satan liknas vid det, att han sätter sin häl på ormens
hufvud och krossar det. Men i detsamma stinger ormen honom i hälen,
d. v. s. satan tillfogar frälsaren dödens lidande. Här — just här —
der vi stodo, var det alltså denna strid utkämpades, och denna
profetia fullbordades. En gammal sägen vet att berätta om en pilgrim,
som från vestra Europa vandrade till fots till Jerusalem. När han i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
