Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kap. 45—63. Judeen: Silo, Betel, Ramalla, Jerusalem, Betania, Jeriko, Hebron, Betlehem, Mizpa, Emmaus, Lydda, Jaffa - 55. Till Döda hafvet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VÄGHINDER. — DÖDA HAFVET.
Döda hafvet är en af de märkvärdigaste sjöar, som finnas på
jorden. Dess vattenspegel ligger nära 400 meter under Medelhafvets
yta. Det är 76 km. långt. Dess största bredd är ungefär 16 km.
Mot vester och öster är det omgifvet af branta berg. Dessa nå en
höjd af 7—800 meter. De äro högre och vildare på den östra sidan
än på den vestra. På många ställen stupa de rätt ned i sjön, så att
man icke har någon strand mellan dem och vattnet.
I gamla testamentet kallas sjön för Salthafvet. Araberna
benämna den vanligen »Lots sjö» efter Lot, hvars hustru här blef förvand-
Jeriko (se sid. 488).
lad till en saltstod. Sjön består af tvenne delar, den norra och den
södra. Den förra är ungefär dubbelt så stor som den södra. De
äro förenade med hvarandra genom ett sund, som är ganska bredt:
på det smalaste stället ungefär 4 kilometer. De åtskiljas genom en
halfö, som österifrån skjuter ut i hafvet. Den kallas »Tungan» och
bebos af en liten flock beduiner.
Döda hafvets djup är mycket olika i norra och i södra delen.
Dess största djup är 400 meter. Medeldjupet i norra delen är omkring
330 meter; i södra delen är det ingenstädes mer än 5 meter. Vattnet
stiger och faller under olika årstider flere meter.
Man har beräknat, att Jordan tillför Döda hafvet i medeltal
sex millioner kbm. vatten hvarje dag; därtill komma under regntiden
Till Österland. 3 I
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
