Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kap. 45—63. Judeen: Silo, Betel, Ramalla, Jerusalem, Betania, Jeriko, Hebron, Betlehem, Mizpa, Emmaus, Lydda, Jaffa - 56. Till Jordan. Jeriko. Elisas källa. Berget Karantal
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
494
FEMTIOFÖRSTA KAPITLET.
2 Kon. 2: 19 följ. Vi togo oss ett bad der, och det var mycket
uppfriskande. Vattnet var klart och ganska svalt.
Ungefär 20 minuters väg ifrån Elisas källa ligger en annan vid
namn Ain Duk. Den är också vattenrik, t. o. m. mer än Elisas källa.
1 dess närhet finnas de ruiner af en gammal vattenledning, hvaraf
läsaren ser en teckning på sid. 488.
Genom ledningar från denna samt från Elisas källa skulle säkert
en ej ringa del af den öde slätten ännu kunna förvandlas till en
trädgård af utomordentlig rikedom och skönhet. Men der turken satt
sin fot, der gror icke gräset mer, säger ett ordspråk, och det
besannar sig här. Jerikoslätten, liksom Jordandalen i öfrigt, är den
turkiske sultanens privategendom.
Ej långt — ungefär en fjerdedels mil — från Elisas källa reser
sig 500 meter högt berget Karantal, det gamla Quarantana, som
enligt sägnen skall vara den öken, der Jesus frestades af djefvulen i
40 dagar efter sitt dop. Berget är mycket brant och fullt af djupa
klyftor. En stig, som dock numera är förfallen, leder dit upp från
Elisas källa. Det är derför en svår och farlig sak att försöka bestiga
berget. Vi gjorde det icke heller. Den östra bergväggen är full
med hålor, inhuggna i berget och ytterst otillgängliga. I en af dem
skall Jesus hafva tillbragt de 40 frestelsedagarna. Den användes nu
af de grekiskt-katolska kristna såsom kapell. De öfriga hålorna äro
eremitboningar. Här hafva hundratal, ja kanske tusental menniskor
försmäktat i fastor, i vakor, i allehanda sjelfplågerier för att göra sig
rena från synden "och finna frid med Gud. Huru hafva icke dessa
hålor genljudit af deras gråt och suckar och ångestrop, der de legat
utmärglade och vanmäktiga med ansigtet mot det hårda golfvet,
bekännande sina synder och ropande efter nåd! Jag kunde icke se
dessa hålor utan att känna en djup rörelse. Nedifrån sågo
ingångarna till dem ut såsom öppningar till fågelbon. Huruvida der bo
några eremiter nu, det vet jag icke. Dragomanen trodde det dock.
Arma menniskor! De känna icke evangelium, som predikar frid med
Gud genom tron på Jesus allena.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
