- Project Runeberg -  Till Österland : skildringar från en resa i Turkiet, Grekland, Syrien, Palestina, Egypten samt på Sinaihalfön hösten och vintern 1894 /
610

(1896) [MARC] Author: P. P. Waldenström - Tema: The Holy Land, Turkey
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kap. 64—69. Nedre Egypten: Port Said, Suezkanalen, Cairo med omgifningar, On, Pyramiderna, Memfis, Sakkara - 69. Till Memfis och Sakkara

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

6 I 2

SEXTIONIONDE KAPITLET.

Flodbädden har en mycket ringa lutning. Från Assuan till Cairo, en
sträcka af omkring 950 kilometer, utgör lutningen icke mer än 11
centimeter per kilometer. Flodens vatten är mycket grumligt. Från
bergen i det inre Afrika, der hon kommer upp, för hon med sig en
massa siam, som afsätter sig under hela hennes lopp. Det är dessa
afsättningar, som bildat hela det odlingsbara landet, den allra mest
utmärkta matjord*, hvars djup i medeltal belöper sig till 10—12
meter, och vid flodens nedre ände, det s. k. deltat, till 13 — 16 meter.

Hvarje år på bestämd tid stiger Nilen så, att hon öfversvämmar
nästan hela Egypten. Detta beror på häftiga och långvariga regn i
bergen i det inre Afrika. Stigningen börjar de första dagarna af juni
och fortsätter till framemot midten af oktober, då vattenståndet når
sin höjdpunkt. Derefter sjunker det så småningom. Sjunkningen
fortgår till in i april och maj, då vattenståndet är som lägst.
Skilnaden mellan det högsta och det lägsta vattenståndet är vid Cairo i
medeltal 7 7, à 8 meter, vid Thebe i öfre Egypten il1/, samt vid
Assuan, ändå längre upp, 15 meter.

När vattnet stiger, så ledes det ut i kanaler. Intet land på
jorden har ett sådant kanalsystem som Egypten. Men till slut går det
öfver alla bräddar och utgjuter sig öfver fälten, som nu förvandlas till
stora sjöar. Palmträden stå i vatten. Byarna, som ligga litet högre
än de omgifvande fälten, likna små öar eller holmar, som dock ofta
icke äro högre, än att de måste skydda sig mot vattnet genom
uppkastade jordvallar. Kommunikationen mellan dem sker på det sätt,
att man-vadar eller ror i båt. Eller ock förmedlas den genom långa
höga jordvallar, på hvilkas kam en väg går. Dessa vallar äro
egentligen dammar, som hålla vattnet kvar en behörig tid, så att jorden
får den must, som hon skall hafva. Finge det ohejdadt flyta bort,
skulle det väl också sopa med sig mycket, som bör stå kvar, samt
derigenom vålla stor förödelse. På vallarna finnas här och der öpp-

* På hundra delar innehåller Nilvattnet 63 delar vatten och sand, 18 delar
kolsyrad kalk, 9 delar kvarts, kiseljord, fältspat, hornblende och epidot, 6 delar jernoxid
och 4 delar kolsyrad bitterjord. Likväl drickes det af folket med god smak. De mera
välbergade filtrera det genom att slå det i oglaserade flaskor af lergods, som släppa
igenom vattnet men sila ifrån slammet.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 16:57:39 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tillost/0660.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free