Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kap. 64—69. Nedre Egypten: Port Said, Suezkanalen, Cairo med omgifningar, On, Pyramiderna, Memfis, Sakkara - 69. Till Memfis och Sakkara
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
MEMFIS. — HYKSOS.
6.3
nungarna blefvo undanträngda till Thebe i öfre Egypten. Omkring
år 2,500 f. Kr. gjorde emellertid konungarna från Thebe slut på
deras välde, och så blefvo åter öfre och nedre Egypten förenade under
en konung. Men det dröjde icke länge, innan semiter började öfver
Sueznäset invandra i Egypten, sannolikt emedan de hade lättare att
der finna sin bergning. 1 1 Mos. 12 berättas, huru Abraham flyttade
dit till följd af hungersnöd i Kanaan. Och hans flyttning var nog
icke enstaka. 1 nedre Egypten funno dessa semiter stamförvanter.
Deras antal och makt växte. Till slut underlade de sig landet och
gjorde Tanis till hufvudstad. Deras konungar kallades Hyksos, d. v. s.
herdekonungar, emedan de invandrande semiterna voro herdefolk.
Dessa regerade nu öfver nedre Egypten i omkring 500 år (2,200—
1,700 f. Kr). Det var under denna tid Josef kom dit, såld af sina
bröder. Den välvilja, med hvilken Farao behandlade först honom
och sedan hans fader och bröder, då han gjorde Josef till herre
öfver hela sitt rike samt gaf Gösen åt hans slägt, denna välvilja, säger
jag, torde hafva berott till icke ringa del derpå, att Farao sjelf och
hans folk voro semiter och således stamförvanter till Josef.
Konungarna af den gamla egyptiska stammen trängdes af
Hyksos åter undan till öfre Egypten, och ett fientligt förhållande rådde
sedan mellan de begge rikena. Slutligen lyckades det en
Thebe-konung vid namn Ahmes att fördrifva Hyksos, som nu med sitt
krigsfolk utvandrade till Asien. Öfre och nedre Egypten förenades under
en krona igen. På detta sätt »blef det en ny konung öfver
Egypten, som icke hade känt Josef», såsom Moses berättar i 2 Mos. 1: 8.
Konungarna i öfre Egypten hade naturligtvis ingen kunskap om Josef
och stodo icke i någon tacksamhetsskuld till honom eller hans slägt.
Af det nu meddelade förklaras Faraos rädsla för, att Israels barn
skulle föröka sig för mycket, då han sade: »Vi vilja gå klokt till väga
med dem, att de icke måtte föröka sig och, om ett krig inträffar, förena
sig med våra fiender och kriga mot oss och draga bort ur landet»
(2 Mos. 1: 10.) Helt naturligt kunde han hafva skäl att frukta, att de
fördrifna Hyksos skulle komma igen, samt att Israels barn då skulle
göra gemensam sak med dem. I sådant fall kunde antingen det in-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
