Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kap. 64—69. Nedre Egypten: Port Said, Suezkanalen, Cairo med omgifningar, On, Pyramiderna, Memfis, Sakkara - 69. Till Memfis och Sakkara
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
RAMSESBYSTER I MEMFIS.
6.5
han stått på. Och det är något det. Den längsta karl, som stode
på ett bord, skulle icke med sin hand kunna nå upp till hans knä.
Men vi lemna honom nu och gå vidare. Några minuters väg
derifrån ligger en annan byst af samme Ramses. Han är af finkornig
sandsten, utmärkt väl arbetad. Äfven han har mist ett stycke af
benen. Ursprungligen har han varit mer än 13 meterhög, alltså mellan
2 och 3 meter högre än den andra. Han ligger på rygg såsom denna,
och för att få en öfverblick öfver honom måste man på en trappa
stiga upp på en hög platform. Huru en sådan byst i stående ställning
en gång i tiden tagit sig ut, kan man förstå, om man t. ex. tänker
sig Karl XII:s byst i Stockholm stäld vid hans sida. Den skulle nå
ungefär upp till hans höfter.
Herodotus, den grekiske historieskrifvaren i femte årh. f. Kr.
berättar, att Ramses II lät framför guden Ptahs tempel i Memfis
uppsätta två stora byster af sig sjelf, sedan han besegrat sina fiender i
öster. Det är nog dessa två. De ligga nu omkull, och solen, som
Ramses dyrkat såsom sin gud, skådar dagligen med medömkan ned
på dem. Allt kött är hö, och allt, som reser sig mot Gud, skall
kastas till jorden och krossas.
Vi rida nu vidare genom ökensanden till graffältet vid Sakkara,
som hör till det gamla Memfis. Det har en längd i norr och söder
af 7 kilometer och en bredd i öster och vester af 1/i till 17,
kilometer. Vägen dit var rätt lång, och hettan var mycket stark.
Vi blefvo ock antastade af en hop envisa beduiner, som ville, att vi
skulle köpa fornsaker af dem. Ändtligen kommo vi till »Mariettes
hus». Mariette bodde här under den tid, han arbetade på denna plats.
Det var ett högst eländigt ruckel. Men var det godt nog för den store
mannen, så kunde det väl ock duga för oss. På en terrass framför
huset slogo vi oss ned och dukade fram vår matsäck, ty det var
redan middag. Hvad vi icke orkade äta upp, lemnade vi åt våra
åsnepojkar. Men när vi bjödo dem ett stycke korf, förklarade de,
att de såsom muhammedaner icke kunde äta fläsk. Deras religion
förbjuder dem det.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
