Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kap. 70—77. Sinaihalfön - 70. Resa till Suez. På Röda hafvet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
626
SJUTTIOFÖRSTA KAPITLET.
Men cigaretterna gjorde oss stor nytta. En kopp kaffe och ett par
cigaretter äro de bästa medel, man kan använda, för att göra en beduins
hjerta mjukt och hans ansigte skinande.
Klockan blef tre, hon blef fyra, hon blef fem. Men ännu var
båten icke i ordning. Vi blefvo otåliga och gingo till platsen, der
den låg. Klockan sex kom kaptenen och sade, att vi »måste vänta
ett ögonblick», medan han klarerade. Så försvann han, och när det
der »ögonblicket» hade varat i’/2 timme, sände vi vår dragoman för
att söka reda på honom. När han kom, grälade jag på honom på
svenska, och hade han aldrig hört det språket förr, så fick han höra
det nu. Förstod han icke, hvad jag sade, så förstod han åtminstone,
hvad jag menade. Men det var som att slå vatten på gåsen.
Nu togo sjömännen oss på sina axlar och buro oss ut till båten.
Utom oss kommo sju andra passagerare med, nämligen en rysk munk
och sex ryska kvinnor. De voro pilgrimer på väg till Sinai och hade
legat några dagar i Suez för att vänta på lägenhet. Nu hade vår
dragoman fått tag i dem, och det var väl, ty derigenom blef båthyran
lindrigare för oss. Lindrigare, säger jag, men alls icke lindrig, ty vi
fingo betala tillsammans 60 francs (ungefär 42 kronor). Och hurudan
var då skutan?
Hon var bygd af mahogny, stor ungefär som en Roslagsskuta,
med ett stycke däck i fören och ett i aktern. Hon hade ett segel.
Ny hade hon kostat 8,000 francs, d. v. s. omkring 5,600 kronor.
Besättningen utgjordes af kapten och styrman och 10 man. Dessutom
följde några araber med såsom resfolk. När vi kommo ombord, var
det ebb, och skutan stod på grund. Det var en god öfning för
tålamodet. När vi kommo loss, var det ingen vind, men det rådde den
usle araben icke för. Annars hade han nog fått veta af det. Någon
kajuta eller hytt fans naturligtvis icke. Bland tunnor, kistor, lådor,
korgar och dylikt, som lasten bestod af, måste vi reda oss plats, så
godt vi kunde. Der dukade vi upp vår matsäck, åto, bredde ut våra
sängar, läste ett Guds ord, befallde oss i den himmelske faderns hand
och lade oss till hvila. Vi sofvo mycket godt. När vi vaknade, hade
vi en susande förlig vind, och skutan gjorde en präktig fart. Frampå
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
