- Project Runeberg -  Till Österland : skildringar från en resa i Turkiet, Grekland, Syrien, Palestina, Egypten samt på Sinaihalfön hösten och vintern 1894 /
643

(1896) [MARC] Author: P. P. Waldenström - Tema: The Holy Land, Turkey
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kap. 70—77. Sinaihalfön - 72. Ur Sinais historia. Katarinaklostret

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

KATARINAKLOSTRET PÅ SINAI.

643

Klostrets område upptages, såsom planschen visar, af en mängd
byggnader. Mellan dem ligga små gårdar. Teckningarna på sid. 625
och 632 visa oss två sådana gårdar. Klostrets vigtigaste byggnad är
kyrkan i närheten af det sydöstra hörnet. Af henne synes på
planschen södra gafveln sticka upp öfver muren. Nära intill henne reser
sig ett torn. Det är en gammal moské. Den användes naturligtvis
icke till gudstjenst men har i klostrets historia spelat och spelar ännu
en ganska vigtig rol. Klostret underhåller nämligen densamma. När
vi voro der, var den nyligen reparerad. Detta gör, att
muhammedanerna på Sinaihalfön äro mycket välvilligt stämda mot klostret och
dess munkar. Man skulle nästan kunna tala om en allians mellan
grekiskt-katolsk kristendom och muhammedanism här. På flere ställen
af yttermuren finner man också korset, kristendomens symbol, och
halfmånen, muhammedanismens symbol, i förening med hvarandra.

Till venster om moskén på teckningen sid. 625 ser läsaren några
dörrar och fönster. De synas ock på planschen n:o XXI. Framför
dem ligger en balkong. Det var i det längst till höger belägna
rummet, som jag och Rosendahl fingo vår bostad. Rummet var mycket
tarfligt, fönsterna särdeles små och smutsiga, sängplatserna hårda och
obekväma. Dammadt eller städadt hade det väl icke på långa tider
varit derinne, hvilket vi kunde bedöma af det myckna arbete, som
klostrets tjenare hade för att göra rummet i ordning, när vi kommo.
Emellertid var det ju godt nog för oss.

Norr om klostret ligger en stor öppen gård. På den fingo våra
beduiner med sina kameler slå sig ned under ett tak, som hvilade
på stolpar. Der hade de det visserligen icke för godt, ty om
nätterna var det riktigt kallt. Klostret ligger nämligen icke mindre än
1,530 meter öfver hafvet. Nu var det dessutom vinter. Jag tänker,
att nattens temperatur gick ned ganska nära fryspunkten. Från denna
gård kommer man in i en stor och präktig men ganska illa skött
trädgård, som också synes på planschen. Den är terassformigt
anlagd. Der växa allehanda grönsaker samt ädla träd såsom persikor,
apelsiner, vinstockar. De höga, spetsiga träden, som synas der, äro
cypresser. Vid sidan af trädgården, icke synligt på planschen, ligger

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 16:57:39 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tillost/0695.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free