Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kap. 70—77. Sinaihalfön - 73. Djebel Musa. Klostrets närmaste omgifning. Laggifningens berg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LAGENS UTGIFVANDE. — UTFÖR PILGRIMSTRAPPAN. 651
slätt, beväxt med gräs och cypressträd. Invid den ligger ett litet
kapell med två rum. Det är helgadt åt profeterna Elia och Elisa.
Der inne finnes en fördjupning i berget, som enligt legenden skall
vara den plats, der profeten Elia gömde sig, då han efter dråpet på
Baals prester måste fly för Akab. I i Kon. 19: 8 följ. berättas
nämligen, att Elia kom till Guds berg Horeb, och der gick han in i en
kula och stannade der öfver natten. Och Herrens ord skedde till
honom sålunda: »Hvad gör du här, Elia?» Han sade: »Jag har nitälskat
för Herren Sebaoth, ty Israels barn hafva öfvergifvit ditt förbund
och brutit ned dina altaren och dräpt dina profeter med svärd, och
jag är allena igenblifven, och de fara efter, att de må taga lifvet af
mig.» Då sade han: »Gack ut och träd fram på berget för Herren!»
Och se, Herren gick der framom, och ett stort och starkt väder, som
splittrade berg och sönderbröt hällar inför Herren; men icke var
Herren i vädret. Efter vädret kom en jordbäfning; men icke var
Herren i jordbäfningen. Och efter jordbäfningen kom en eld; men
icke var Herren i elden. Och efter elden kom ett ljud af ett sakta
susande. Då Elia det hörde, skylde han sitt ansigte med sin mantel
och gick ut och steg i dörren af kulan. Men i det sakta susandet
var Herren, och det förstod profeten.
Efter en liten stund fortsatte vi vår vandring ytterligare ett stycke
utför. Åter träffade vi på ett kapell, det s. k. Mariakapellet, bygdt på
en plats, der den heliga jungfrun engång skall hafva visat sig under
mycket märkvärdiga omständigheter. Munkarna i Sinaiklostret
plågades af väggohyra, så att de beslöto att flytta bort. De stego
upp på berget i procession för att taga afsked från den heliga
platsen. Då mötte de jungfru Maria. Hon lofvade att befria dem från
ohyran och befallde dem att återvända. De lydde och funno vid sin
återkomst, att all väggohyra var försvunnen. Den historien kände vi
till förut, men vi frågade ändå munken, som ledsagade oss, hvarför
detta kapell var bygdt. Han svarade, en smula förlägen, att han icke
ville tala om det. Och det funno vi helt naturligt.
Vi gå nu vidare utför. Pilgrimstrappan är här ganska väl
bibehållen. Efter ungefär 10 minuter komma vi till en vattenrik källa,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
