Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - TREDJE KAPITLET. En storm och dess följder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Med ett par matrosers hjälp reste sig Burke långsamt, och när
han varseblef mig, glödde hans ögon af outsägligt hat, och med en
grof ed stapplade han bort till skansen.
»Den där saken aflöpte godt och väl», sade kaptenen, »och det
är föga troligt, att de göra oss mera bekymmer efter ett sådant
exempel. Men hvilka muskler ni har! Jag har aldrig i lifvet sett ett
sådant slag.»
»Det gläder mig, att han bara var afdånad», sade jag. »Jag
tänkte inte gå så hårdt åt honom. Det hade varit förskräckligt, om
jag dödat honom.»
»Inte förskräckligare, än om han dödat mig», sade kaptenen
med ett skratt. »Som det nu är, har ni brutit armen på honom.
Jag hörde, hur det knakade.»
»Det säkraste är i alla fall, att ni håller ett vaksamt öga på
honom», inföll herr Wood, »ty om mord någonsin stått att läsa i en
mans ansikte, så var det i Burkes, när han såg på er nyss.»
»Nu prata vi inte mera om det här», sade kaptenen. »Tillbaka
till pumparna! Herr Brook tycks kunna ta bra vård om sig
själf och om mig också», tillade han och tryckte min hand. »Jag.
har er att tacka för det här, Jack, och skall inte glömma det. —
Till pumparna!»
»Om du inte är trött efter den där ansträngningen, är du
kanske hygglig och visar mig, hur du bar dig åt», sade Mikael,
»men slå inte mig, jag har bara tagit ett hufvud med mig på den
här resan och lofvade min mor att ha det med hem igen.»
»Så tokig du är, Micky», sade jag skrattande. »Man skulle
kunna tro, att du inte hade något att tänka på här i världen.»
»Det har jag inte heller», sade han. »Var det så här?» Och
han gjorde en betecknande rörelse med armen. »Att vi skulle ha
en sådan kanalje om bord! Nu komma vi inte att sjunka. Det är
inte farligt. Sådana där gossar äro inte födda för att drunkna. Du
gjorde ditt bästa att göra honom till en trasa.»
»Skämta inte öfver det där, Micky», sade jag och vände mig
om för att gå ned. »Det är inte roligt att tänka på, att man så
när dödat en människa, om det också endast varit till själfförsvar.»
Snart hade styrmannen och jag burit upp så mycket
lifsförnödenheter, som kunde stufvas in i båten. Ehuru karlarne
fortfarande arbetade vid pumparna, var det tydligt, att det icke längre
fanns någon utsikt att kunna rädda fartyget, och vårt sista hopp var
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
