Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Om de äldsta spåren af Menniskans Tillvaro på vår jord
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
en inblick i de längst förgångna slägtenas såväl
andliga som materiela tillstånd, deras lefnadssätt
och skiftande öden, höra onekligen till de
intressantaste bland de sista årtiondenas värf. De äro
visserligen långt ifrån afslutade, utan snarare att
betrakta endast som uppslag till sannolikt ännu mer
storartade upptäckter. Så mycket har man
emellertid genom dem vunnit, att en kortfattad öfversigt
af deras vigtigaste resultat, så vidt möjligt med
uteslutande af sådana fynduppgifter, som befunnits
osäkra och origtiga, utan tvifvel förtjenar en plats
i denna följd af skildringar »Ur vår tids forskning».
Redan på 1820-talet hade man i grottor uti södra
Frankrike funnit lemningar af menniskor
tillsammans med utdöda djurslag, och omkring 1830 hade
Schmerling i belgiska grottor gjort en hel följd af
dylika fynd, hvilka han omsorgsfullt och
vetenskapligt beskref. Men dessa upptäckter ådrogo sig dels
ingen uppmärksamhet, dels blefvo de icke trodda,
utan snarare förlöjligade. Den lärda verlden
skakade på hufvudet åt dem, och äfven allmänheten var
af flere skäl på förhand mot dem intagen. Man hade
bland annat ännu i minne den onekligen komiska
historien om ett i förra århundradet gjordt fynd af
ett fossilt menniskoskelett, ett vitne till syndafloden
»homo diluvii testis», såsom det då kallades, men
hvilket vid närmare granskning slutligen befans
endast vara skelettet af en stor salamander.
Det förnämsta skälet till att ej Schmerlings
upptäckter blefvo trodda, torde dock hafva legat deruti,
att fornforskningen då ej ännu blifvit en vetenskap, ty
det var först i de närmast följande åren som Sven
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
