Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Om de äldsta spåren af Menniskans Tillvaro på vår jord
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
lager plockat fram mången flintbit, hvilken likaledes
tyckes bära prägeln af att vara ett redskap,
tillverkadt af menniskohanden. Det är i synnerhet den
franske abbéen Bourgeois, som med en särdeles
aktningsvärd ihärdighet sammanletat sådana
flintskärfvor. Men ännu hafva hvarken hans eller andra
forskares ansträngningar krönts med den framgång, att
den strängt granskande, med rätta skeptiska kritiken
velat erkänna fullgiltiga bevis i dessa fynd. De
högsta geologiska autoriteter, män sådana som t. ex.
Lyell, anse det emellertid ganska sannolikt, att
menniskan verkligen funnits till under en del af
tertiärtiden. Det blir derför en af de närmast följande
årtiondenas vigtigaste vetenskapliga uppgifter att med
säkerhet lösa denna intressanta fråga[1].
Närmast efter tertiärtiden, hvilken åtminstone i
den norra hemisferen hade ett varmt eller
varmt-tempereradt, i början uti vår verldsdel t. o. m. tropiskt
klimat, följde den långa, märkvärdiga period, som
fått namn af glacial- eller istiden. Under denna
tid, hvilken utgjorde qvartärskedets början, voro bland
annat Norra Europa och Amerika betäckta af en
ständig is och hade naturligtvis ett motsvarande kallt
klimat, som länge fortfor. Det är utan tvifvel en
af de skönaste bland de många eröfringar, hvilka
geologien i de senaste decennierna gjort, att vi med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
