- Project Runeberg -  Om de äldsta spåren af menniskans tillvaro på vår jord /
31

(1873) [MARC] Author: Gustaf Retzius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Om de äldsta spåren af Menniskans Tillvaro på vår jord

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

af norra Sibirien, men detta land har småningom
höjt sig och höjer sig ännu upp derur. Mammuten
har i stora hjordar lefvat på Centralasiens och
Sydsibiriens slätter. Ett och annat lik deraf har med
floderna, hvilka flyta från söder till norr, förts ned
till deras mynning och der blifvit infruset i en »evig»
is. Sannolikt har äfven en och annan lefvande
individ öfverraskats af en i Sibirien ingalunda sällsynt,
plötslig, stark köld och t. ex. vid öfvergången af en
flod hastigt blifvit infrusen i dess ismassa[1].

Mammuten har tydligen företrädesvis lefvat af
veden, grenarna och barren af lärktallen; dess
tänder med sina tjockare emaljskifvor voro ock ännu
mer än de nu lefvande elefanternas egnade att
söndermala vedartade ämnen. Tiden för mammutens
tillvaro i Asien tyckes temligen sammanfalla med
den europeiskas; men det är möjligt, att den
fortfarit att lefva längre i den förra verldsdelen.
Hvarför den dog ut i Sibirien, är en fråga, som ännu ej


[1] Såsom bevis för en sådan åsigt kan anföras följande händelse, som
den bekante missionären Huc omtalar i sin Eesa i Tibet 1844—46.
Sedan i följd af den starka kölden många af hans sällskap frusit ihjel,
uppslogo de återstående sina tält på stranden af Mouroui-Ousson (som längre
ned öfvergår till den kända Blå floden). Från detta sitt läger sågo de
några svarta, oformliga föremål anordnade i linie tvärs öfver floden. De
närmade sig dem, men kunde ej se hvad det var, förrän de kommo
alldeles tätt invid dem. Då upptäckte de, att dessa föremål utgjordes af
en trupp af vilda oxar (tibetanarnes Yak), hvilka till ett antal af mer än
femtio voro infrusna i isen. Det syntes tydligt, att de försökt simma öfver
floden just vid det tillfälle, då den tillfrusit, och att de ej nog hastigt
förmått rädda sig undan. Deras sköna hufvuden med de ståtliga hornen
befunno sig ännu öfver ytan, men kropparna voro alldeles infrusna i isen,
hvilken emellertid var så genomskinlig, att man väl kunde iakttaga deras
ställning; de sågo ännu ut som om de simmade, men örnar och räfvar
hade hackat ut deras ögon, och derigenom vanstält den eljest nästan
lefvande bilden.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 03:35:59 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tillvaro/0030.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free