- Project Runeberg -  Om de äldsta spåren af menniskans tillvaro på vår jord /
68

(1873) [MARC] Author: Gustaf Retzius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Om de äldsta spåren af Menniskans Tillvaro på vår jord

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

och naturen bjuder här ständigt på nya skönheter.
Belgiens grottor äro visserligen i allmänhet blott att
betrakta såsom tomma börser, ty så grundligt äro
de genomforskade, att endast på få ställen stycken
af breccian finnas qvar. Men då de samlingar som
i dem gjorts, på ett utmärkt sätt finnas uppstälda i
Bruxelles’ museum, kunna vi förskaffa oss ett
ganska godt omdöme om deras forna innehåll och i
allmänhet om grott-tidens kultur i Belgien. Angående
dessa grottor och några af de djurben som i dem
finnas, får man dock akta sig för att draga för
mycket slutsatser, emedan breccian här oftast ej är
särdeles hård. Man har t. ex. funnit ben af tuppen i
ett par af dessa grottor, och det lider ej tvifvel att
de hitförts af räfvar eller andra djur under en
senare tid. Vi skola derför nöja oss med de fakta vi
redan erhållit och lemna Belgiens jord.
Dessförinnan må vi dock titta in uti den nära vid Goyet
liggande, beryktade grottan vid Engis; det var i den
som Schmerling gjort sina rikaste fynd och muséet
i Liège bär derom ett vackert vitnesbörd. Men det
är ej blott de nästan otaliga grottbjörnsbenen eller
menniskoredskapen som här taga vår
uppmärksamhet i anspråk, denna grotta eger ännu en
märkvärdighet: här fann nämligen samme forskare tvänne
menniskoskallar, hvilka höra till de aldra äldsta man
känner. Då här ej är utrymme att ingå på
kraniologiens läror, vill jag blott nämna, att dessa kranier,
såvidt man af deras fragment kan sluta, knapt
märkbart afvika från de nu i Europa vanliga
hufvudskålsformerna. Båda äro de ganska långa i förhållande
till sin bredd och af temligen ringa höjd. Här

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 03:35:59 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tillvaro/0067.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free