Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Om de äldsta spåren af Menniskans Tillvaro på vår jord
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
stenåldern visat, hvilka af skelettets ben härför
användts och huru de blifvit sönderslagna. Det är de
långa rörbenen som innehålla märgen mest samlad,
och det är derför till sådana ben, som de bitar höra,
hvilka i så stor mängd finnas i forntidens
grottboningar. Ofta ser man ännu på dem märken efter
hugget af den sten, medelst hvilken de påtagligen
blifvit afslagna.
I denna grottas breccia finnas derjämte vid
närheten af ingången tjocka lager af trädkol. Redan
nu finna vi således i dessa trakter elden i
menniskans ego. Huru den af henne framlockades, veta
vi väl ej; men då vi se de vildaste, nu lefvande
folkstammar i besittning deraf, kunna vi antaga, att man
i forntiden användt liknande metoder, t. ex. gnidning
af två trädstycken mot hvarandra. De menniskor, som
bebott denna grotta, stodo utan tvifvel på en mycket
låg kulturgrad, de voro tydligen råa vildar, som
endast med svårighet kämpat för sin tillvaro. De visste
icke att tillverka redskap af horn och ben — sådana
har man aldrig funnit i breccian — och de hafva ej
efterlemnat ringaste spår af bildande konst, inga
inristningar, inga skulpturarbeten. Såväl den
fullkomliga frånvaron af sådana lemningar, som ock
flintredskapens råa form, hvilken, såsom nämndt,
mycket närmar sig till de i flodbäddarna funnas,
berättigar oss att antaga, det denna grotta varit bebodd
i en jämförelsevis mycket aflägsen tid, ja att det är
en af de aldra äldsta grottboningar man känner i
Frankrike. Men vi ega ännu flere och dertill vigtiga
vitnesbörd för denna grottbonings höga ålder. Om
man nämligen något närmare granskar den breda,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
