Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Januar 1907 - A. Møller: Oscar Levertin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
41 Oscar Levertin
„Gamle Malerier" uden at tænke paa de gamle naive Malerier
med Fremstillinger af den hellige Familie, paa hvilke
Middelalderens og Forrenaissancens Tid er saa rig.
Katolsk er ogsaa Inderligheden og det sensuelle religiøse
Sværmeri i et Digt som: „En Vaarsang fra Tyrol".
Det sælsomme Dagskær fra en gotisk Vinduesroset flyder
over Billederne.
Crescentia Süss och Domenica Wohl
den näds och barmhärtighets brudar
som jag voro fattiga barn i Tyrol
i nötta, trasiga skrudar.
De bådo bland pingstens blommande snår
vid klangen af getternas skälla
och du delada gisslets og törnets sir
med de bedjande jungfrurna sälla.
Crescentia Süss och Domenica Wohl
som jag hade askyrå fläta
de blekaste kinder bland mör i Tyrol
og hjärtan af andakt heta.
Som lärkarnes flykt öfver lönnarnas skott
sin bön de mot skyn läto flyga
och din våndas sällsomt ljufliga lott
du skänkte de jungfrurna blyga.
Hvor uimodstaaelig og indsmigrende er ikke Vellyden i
saadanne Strofer. Levertin var Musiker i næsten ligesaa høj Grad
som Maler. Hans Poesi virker ganske vist aldrig med frie og
skiftende Vers i den Hensigt at fremkalde orkestral Virkning.
Men melodiøse Mesterstykker findes der i hans Digtsamlinger;
man læse f. Eks. højt for sig et Digt som Monika, hvor
Stemningen har faaet et saa sælsomt Udtryk i Bassens dalende Moltoner.
Längtan och lycka all jordisk lystnad
larmat sig ändtligt till döds i mitt kött
nu vill jag hem, viil ställa i tystnad
palln vid din bänk och hvila mig trött
medan ur askan af höstkvällens vind
röken drifs kvalmig hän mot min kind.
Så vill jag sitta, medan min väfnad
när sin fulländning med inslag och v&d
Botten, den dunkia, det är min lefnad,
ränningen röd är din kärleks tråd
röd och stark som den moders glöd
som allena stått bi emot ångest och nöd.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
