- Project Runeberg -  Tio år i Ryssland /
17

(1948) [MARC] Author: Karl Larsson - Tema: Russia
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Förberedelser

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Frälsningsarmén att arbeta i Ryssland icke existerade. Man behövde
blott insända en skriftlig anhållan om tillåtelse, och så
skulle saken ordnas. Detta var ju goda nyheter, som
generalen icke var sen att draga nytta av.

Till att utföra denna mission utsåg grundläggaren
dåvarande överste, senare kommendörlöjtnant, och fru
Povlsen. I flera avseenden var detta ett lyckligt val, ej minst
på grund av överstens stora språkliga möjligheter. Översten
slog sig nu ned med sin familj i S:t Petersburg för att på
ort och ställe kunna följa händelsernas utveckling. Efter
åtskilliga besvärligheter lyckades de få sin officiella
anhållan om tillstånd att påbörja Frälsningsarméns arbete
överlämnad till vederbörande. Och sedan gällde det att
tåligt vänta på svaret. Tålamod var på den tiden en
nödvändig dygd för var och en, som önskade något genomfört
på officiell väg i Ryssland. Under tiden, som översten
väntade, kunde ju han och hans hustru icke uppträda som
frälsningsofficerare, men de gjorde sig nyttiga på annat
sätt genom att såsom privatpersoner deltaga i möten och
annan verksamhet, som bedrevs av evangeliska kristna.
Frukt av denna deras verksamhet uppenbarade sig senare,
när vi begynte vårt arbete i S:t Petersburg.

Nära två år förflöto, innan något svar avhördes. Under
tiden hade statsminister Stolypin, av vilken man hoppats
så mycket, blivit mördad, och de reaktionära kretsarna hade
vunnit terräng. Det var först våren 1912, som ryska
regeringens svar, förmedlat genom brittiska ambassade, kom
generalen tillhanda. Svaret lydde att tillstånd för
Frälsningsarmén att begynna verksamhet i Ryssland icke kunde
beviljas.

Grundläggaren befann sig just då i Oslo, där han ledde

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 17:13:15 2024 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tioryss/0021.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free