Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Den hygieniska utställningen och dess resultat
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Piescheffsky oss till god hjälp. Enär han arbetade som
kontorist hos en större firma, hade han endast söndagarna
och veckokvällarna över för vår räkning. Varje minut av
sin lediga tid använde han för utarbetandet av planer, som
kunde tänkas befrämja vårt syfte. Han förstod också som
ingen annan vilka vägar som förde till målet. Så lyckades
han intressera tryckeriinspektörens assistent, som under sin
förmans sjukdom uppehöll tjänsten, för planen i fråga.
Tryckeriinspektörens uppdrag var att förelägga
polischefen — som då var furst Obolenski — alla ansökningar
om utgivandet av nya publikationer jämte sin egen
rekommendation. Att ha vunnit hans medverkan betydde att
segern var så gott som säkrad.
Jag tillbragte en kväll i denne tjänstemans hem,
diskuterande frågan. Känd, som han var, med förhållandena
kunde han på förhand säga oss vad hans chef,
polismästaren, kunde vara villig att godkänna. Om vi ville kalla
vår tidning Stridsropet, så måste vår ansökan passera
krigsministeriet, och vi kunde då vara tämligen säkra på avslag.
Vi kommo därför överens om att välja namnet ”Vjestnik
Spasenija”, Frälsningsbudbäraren. Det låg också en annan
tanke bakom valet av detta namn, varom mera senare.
Det var självskrivet att Adam Piescheffsky skulle bli
den ansvarige redaktören. Men tidningen måste också ha
en inregistrerad ägare. Frälsningsarmén kunde ej uppträda
i denna roll. Godsägare Const. Boije i Finland, en varm
vän till Ryssland, var emellertid villig att intaga denna
ställning. Sedan de vederbörliga papperen inkommit,
dröjde det ej länge, förrän ansökan beviljats och det första
numret kunde utkomma. Detta pryddes på första sidan av
general William Booths porträtt samt innehöll för övrigt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>