- Project Runeberg -  Tio år i Ryssland /
254

(1948) [MARC] Author: Karl Larsson - Tema: Russia
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XXX. ”Amerikanska” barnhemmets öden

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

till Petrograd för att hämta mina tillhörigheter såväl som
åtskilliga artiklar för barnhemmets räkning.

Den dag jag återkom hade stabskapten Hacklin i
kapten Konstantinovas sällskap rest till Moskva. Löjtnant
Polosova, som gjort dem sällskap till staden för att ordna
med resetillstånd och biljettköp, kom ej tillbaka förrän
sent på kvällen och var då i sällskap med en
kommunistdetektiv samt byns polisman. Dessa hade kommit för att
arrestera stabskapten Hacklin. De uppträdde vänligt och
sade att de av hänsyn till mig icke ville undersöka
stabskaptenens rum. Ej heller ville de försegla det, men lade
ansvaret på mig för att rummet förblev låst. Då de gått,
hämtade jag ut ur rummet alla pengar jag kunde få fatt i,
varpå jag låste dörren.

En vecka senare for löjtnanten åter till staden för att få
reda på myndigheternas slutliga bestämmelse. Hon kom
tillbaka sent på kvällen med besked om att hemmet ej
längre var vårt. Också nu hade hon en detektiv i sällskap,
för övrigt samme man, som varit hos oss en vecka tidigare.
Denna gång gick han först efter en grundlig undersökning
av stabskapten Hacklins rum. Kapten Korhonen och jag,
som voro närvarande, skälvde från huvud till fot. Rätt som
det var, fick han syn på en gitarr, som hängde på väggen.
”Kan någon av er spela?” frågade han. ”Ja”, svarade jag,
pekande på Korhonen. Då denna invände att hon icke
kunde sjunga, sade jag henne att hon måste. Hon sjöng
då sången ”Släpp Guds klara solsken in”.

Mannen tog några brev och bad mig sedan skriva
protokollet över undersökningen. Detta hade han också bett
mig göra vid den förra undersökningen under
förevändning att han fallit och skadat ett finger. Denna gång kom
han ej med någon ursäkt. Jag behöll en kopia av
protokollet. Mannen sov i huset under natten och reste nästa
morgon, som var söndag.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 17:13:15 2024 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tioryss/0258.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free