Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Inledning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Vid närmare skärskådande finner man lätt, att
de gamla Tjustkyrkorna icke haft den ålderdomliga
structur med långhus, chor och absis, såsom de
urgamla kyrkorna på Östgöta- och Vestgötaslätterna
samt i Kalmarorten hafva haft[1], hvaraf framgår att
Tjusts kyrkor äro i något senare tid anlagda. Den
vanligast förekommande structuren på de gamla
Tjustkyrkorna synes hafva varit den rektangulära,
såsom t. ex: ses af den ännu bevarade Törnsfalla
kyrka, ruinerna af Ukna, Tryserums och Gamleby
kyrkor m. fl.; den gamla Eds var korskyrka,
måhända dock tillbyggd i senare tid. Gamla Lofta och
Dalhems kyrkor egde en särskild stilenlig och
prydlig anordning med ett smalare chor och tvenne
från långhuset utgående, höggaflade korsarmar,
Hannäs gamla kyrka hade ett något smalare chor än
långhuset samt rak altarvägg, hvars korsformade
nicher och kaviteter bildade prydnader i 1200-talets
stil. De i senare decennierna uppförde kyrkor,
förrän på sista tiden kyrkobyggnadsidéen väckts
till nytt lif. äro vanligen så stillösa och
andefattiga, att det ej är värdt att vid dem fästa någon
uppmärksamhet. På förra hälften af
sjuttonhundratalet uppfördes dock i Småland åtskilliga träkyrkor
i en egen och anmärkningsvärd stil, nämligen s. k.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
