Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Predikstolen
- Klockor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
från år 1660. Såsom ett troget prof af den på
konung Gustaf III:s tid herskande barockstilen kan
man taga Hjorteds predikstol. Predikstolarne i de
nyare kyrkorna kunna omöjligen komma i
betraktande såsom konstverk. Odensvi predikstol kan dock
ådraga sig uppmärksamhet genom sin ovanligt rika
förgyllning.
Klockor.
Enligt kyrkohistoriens uppgift, skall påfven
Sabianus omkring år 604 först påbjudit att klockor
skulle begagnas i kyrkorna för att dymedelst för
folket tillkännagifva gudstjenststunderna. De första
klockor götos i staden Nola i italienska provinsen
Campanien, hvadan äfven kyrkoklockan fått det
latinska namnet “campana“. Den äldsta kyrkoklocka
i Sverige med åsatt gjutningsår (1228) är tillhörig
Saleby kyrka i Vestergötland. I Uråsa kyrkotorn
i Småland hänger dock en klocka, som att döma
af de på henne befintliga bokstäfvers form, synes
vara gjuten redan på 1100-talet. Den äldsta klocka
i Tjust och en af de äldsta klockor i Sverige är
Ukna storklocka. Kring nedre utvidgningen bär
hon en tydlig och välgjuten inskrift, tillkännagifvande
att hon är gjuten år 1304.
Denna klocka har således under många
fäderneslandets öden, under det att många generationer
kämpat lifvets strid och försvunnit, låtit sin
malmtunga ljuda.
Under 1600- och 1700-talen plägade man i
klockornas inskrifter låta dem sjelfva i första person
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Fri Oct 18 17:18:07 2024
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/tjustharad/0015.html
