Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
spondent, så att det ändtligen blef något allvar
med den.»
»Är det då så...?» frågade jag med
uppspärrad mun.
»Tyst, tyst!» afbröt mig löjtnanten. »Säg det
till ingen och visa ingen att jag upplyst er om
någonting. Men följ med mig i kväll efter balen
till vårt officerskasino. Till dess... au revoir!»
»Jag stannade ett ögonblick ensam i rummet.
Den ryska diplomatien var ändå alls icke att
förakta! —
Vi hade hvirflat om på parkettgolfvet hos amiral
Feodoroff i yrande vals och taktfull mazurka. Jag
hade blifvit mycket uppmärksammad och bortskämd
af värdfolket och af de förtjusande ryska damerna.
Och jag nästan beundrade mig själf, som trots allt
bibehöll min reservation innerst inom mig och
icke gaf mig hän åt stundens nöje utan baktankar.
Löjtnant Wulfferts min och ord hade gjort
ett djupt intryck på mig. Mitt värf var tydligen
ett både större och viktigare än en vanlig
korrespondents, och jag började inse att det enda jag
kunde ställa upp emot den charmanta ryska
diplomatien var den franska diplomatien.
Jag har ännu aldrig en balkväll sagt flera
smickrande osanningar och med större beundran
skådat in i sköna kvinnoögon. Jag har ännu aldrig
åhört en gammal generals fadäser med mera
tydligt gillande och aldrig heller lagt i dagen ett mera
fullständigt uppgående i stundens glädje. Ty jag
glömde ej för ett ögonblick löjtnant Wulflerts ord,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
