Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
»Men förstår ni er på S:t Petersburg?»
frågade han i det han räckte mig brefvet. »Det
duger inte annat än att åka i en vagn, som ser
ut som er egen. Och spar inte på drickspengar,
annars låter betjänten er vänta — inte furst
Ga-lereff.»
Jag stannade i en elegant vagn, med något slags
vapen på dörrarna och en lakej bredvid kusken,
framför furst Galereffs marmorpalats vid
Vosne-senskiprospekt just när klockan slog två. Mina
hvita hästar framför vagnen och den ståtliga kusken
lockade furstens lakejer fram i skaror. Jag slängde
brefvet till den mest galonerade af dem, vände
ryggen till de andra och tycktes ett ögonblick
försjunken i betraktande af prospektets blånande
perspektiv. Sedan såg jag upp och gick in i palatset,
i förbifarten räckande ett guldmynt åt lakejen som
hjälpt mig ur vagnen. Först då såg jag den mest
galonerade betjänten försvinna uppför
marmortrapporna till furstens privata rum.
Knappast tio minuter senare kom jag igen
med det dyrbara tillståndsbeviset i min ficka med
ett angenämt intryck af en älskvärd, mycket
förnäm gammal man, som räckte mig sin hand till
och med, icke allenast ett par fingrar. Men
den mest galonerade betjänten fick inte en blick
af mig, än mindre ett guldmynt. Jag hoppas det
harmade honom.
I min ståtliga vagn tog jag en promenad
genom S:t Petersburg och hade nöjet att se mina
bekanta från de föregående dagarna hälsa på mig.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
