Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
mig en cigarrett och utbrast med slavisk liflighet
och en äkta rysk axelryckning:
»Ja — hvad skall man göra?»
Jag medgaf att hans ställning var litet
bryd-sam, då man betänkte med hvilken otålighet
opinionen väntade på utgången af
Rusalkaefterforsk-ningarna och på en fullständig förklaring af den
mystiska hemligheten.
»Ja, hvad skall man göra?» utbrast han ännu
en gång. »Det här gör saken dubbelt mystisk,
inte sant?»
»Jo, det gör det,» svarade jag.
»Och det blir jag, som far både opinionens
och kamraternas misstankar öfver mig, för det är
ju jag som ledt det sista dykerikommandot.»
Jag måtte ha låtit en liten glimt af mina egna
tvifvel skina igenom, ty ögonblicket därpå återtog
han ifrigt:
»Ni var ju själf med och såg hela tillgången
vid sälens upptagande. Gud ske lof! Jag är
riktigt nöjd att ni kan vara mitt vittne, ni som
främling. Ty på våra egna uppgifter litar opinionen ej
längre. Den tror att marinministeriet gör allt för
att hemlighålla det verkliga resultatet. Jag vet det
mycket väl — det ha mina kamrater i Petersburg
minsann sörjt för att jag skulle fa veta. Och när
de misstro oss, hvad skall inte den stora opinionen
göra?»
Jag kände riktigt synd med kapten Vasuchin
och försökte trösta honom. Men han slog bort
mina ord med en liten otålig handrörelse och
fortsatte:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
