Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
till kapten Vasuchins underlöjtnant, hvars
bekantskap jag gjort på Sveaborg och som också lofvat
sända mig underrättelser.
I alla tre berättade jag om telegrammen jag
fått, frågade om de voro sanna och bad om
förklaring öfver det hela. Ty det var ju otänkbart
att telegrammen kommit flygande till mig ur luften
— jag måste ha någon af dem att tacka för de
intressanta meddelanden jag erhållit från Ryssland.
Återigen en veckas väntan. Sedan trenne bref,
ett från en hvar af mina ryska vänner, allihop af
så godt som samma innehåll. Ingen af dem hade
sändt mig telegrammen, ingen af dem kunde gifva
mig upplysningar om huru det riktigt förhöll sig
med saken. Men ingen af dem skref heller ett
ord om att telegrammen skulle innehållit falska
underrättelser, tvärtom lät det på dem som om de
i tysthet underskrifvit telegrammens innehåll. Och
en hvar af dem afslutade sitt bref med kapten
Vasuchins fras: »Ni har tydligen andra vänner än
mig i S:t Petersburg».
Jag blef naturligtvis långt mera nyfiken än
klok på de brefven. Jag hade helt enkelt blifvit
föremål för dunkla intriger, man ville se hur långt
min godmodighet och lättrogenhet sträckte sig,
man ville bara göra narr af mig, när det kom
till allt.
Jag förargades åt min lättrogenhet och beslöt
att afbryta all vidare förbindelse med mina ryska
vänner efter de roade sig med att intrigera mig.
Och samtidigt kände jag mig nöjd med att ha
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
